Regeringsinnehav Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet regeringsinnehav

1. Under 1930-talet fick dessa frågeställningar en mera praktisk och realpolitisk innebörd då det kom att handla om allianser som kunde säkra det socialdemokratiska regeringsinnehavet. I första skedet knöts vad man kan kalla en arbetar-småbondeallians genom uppgörelsen med Bondeförbundet 1933 ("kohandeln"). Under efterkrigstiden orienterades den socialdemokratiska politiken allt mer mot att bygga en allians mellan arbetarna och de växande tjänstemannagrupperna. Man började identifiera sig som det breda partiet för löntagare. Den välfärdsregim som etablerades med efterkrigstidens sociala reformer kan sägas vila på en sådan allians: den generella välfärdspolitiken knyter samman medelklassens intressen med arbetarklassens, samtidigt som den utsträcker medelklassens standardnorm till att omfatta också arbetarna. (källa)
2. När socialdemokraterna väl vunnit den långa segdragna striden om allmän rösträtt, gick luften en smula ur partiet, och Hanssons första val som partiledare blev en stor förlust. Partiets program, som 1920 reviderats i mer marxistisk riktning, lockade inte väljarna. Med begreppet "folkhemmet" ökade Per Albins stöd hos väljarna. Efter valet 1932 fick han i uppdrag att bilda en rent socialdemokratisk regering utan egen majoritet. Därmed inleddes socialdemokratins långa regeringsinnehav, som varade i 44 år med ett kort avbrott sommaren 1936. (källa)
3. Ådalshändelserna, Skotten i Ådalen, Ådalen (19)31, kallas händelseförloppet kring en arbetskonflikt i Ådalen i mitten av maj 1931, där fem personer sköts ihjäl av militär som stod under polismans befäl. Händelsen delade Sverige i två läger om vems skuld det var att tragedin inträffade, och skillnaden i åsikter märktes tydligt mellan borgerliga och vänsterinriktade tidningar. Händelserna blev centrala för den svenska arbetarerörelsen och anses vara en bidragande orsak till att socialdemokraterna vann valet 1932, vilket blev början på ett 44-årigt socialdemokratiskt regeringsinnehav. (källa)
4. Under Anker Jørgensen regeringsinnehav ägde de två oljekriserna rum, ena 1973 och andra 1980. Den efterföljande internationella nedgången på 1970-talet innebar bland annat stigande arbetslöshet i Danmark. Samtidigt fortsatte de offentliga utgifterna att öka, och detta resulterade i att underskottet i de statliga finanserna steg med en ökad utlandsupplåning som följd. Den ökande skuldbördan innebar, tillsammans med flera devalveringar, stigande arbetslöshet och räntor, och den automatiska uppräkningen av lönerna, att ekonomin under 1970-talet blev ännu sämre. Regeringen försökte flera olika strategier, däribland inkomstpolitiska åtgärder, som dock inte var tillräckligt för att möta krisen. Detta återspeglades delvis genom den oenighet som rådde inom regeringen och bland stödpartierna, motståndet från fackföreningarna att avveckla den automatiska löneuppräkningen. Under Anker Jørgensens regeringstid upprättades en fond för löneuppräkningen och förtidspensionering infördes. (källa)