Regeringskoalition Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet regeringskoalition

1. I 2007 års val till den estländska riksdagen fick partiet 27,8 % av röstetalet, i valet 2011 28,6 % och i valet 2015 27,7 % och 30 av Riigikogus 101 mandat. Partiet har länge suttit i regeringskoalition med partiet Fäderneslandet och Res Publica, men 2014 när partiledaren Andrus Ansip avgick både som partiledare och statsminister och ersattes av Taavi Rõivas bytte Reformpartiet till koalition med Socialdemokraterna. Regeringskoalitionen upplöstes i november 2016, då regeringen Rõivas förlorade en misstroendeomröstning och Reformpartiet tvingades gå i opposition. Under Kaja Kallas ledning uppnådde partiet 28,8 procent eller 34 mandat i valet 2019 och blev därmed största parti. (källa)
2. I mitten av 1960-talet miste man dock sin egen parlamentariska majoritet på grund av sekulariseringen av de nederländska samhället. För att stärka sin roll i det nya politiska landskapet inledde de tre partierna KVP, ARP och CHU samarbetssamtal som resulterade i bildandet av en federation (1973) och en valkartell (1977) med en gemensam valsedel toppad av justitieminister Dries van Agt. Efter valet följde mer än 300 dagars sega regeringsförhandlingar som slutligen resulterade i en oväntad regeringskoalition med det liberala VVD. Detta ledde till avhopp från CDA, av en del värdekonservativa medlemmar. (källa)
3. Ratas tillträdde som premiärminister i november 2016 efter att Estniska reformpartiets koalitionsregering under Taavi Rõivas förlorat en misstroendeomröstning i Riigikogu. De tidigare övriga medlemmarna av regeringskoalitionen, Socialdemokraterna och det konservativa Förbundet Fäderneslandet och Res Publica (bytte senare namn till Isamaa), kom efter nya förhandlingar att istället ingå i en ny regeringskoalition ledd av Ratas och Centerpartiet. (källa)
4. FDP-ordföranden Theodor Heuss valdes till Tysklands första förbundspresident. Valet var följden av en koalitionsöverenskommelse mellan CDU/CSU och FDP, som stadgade valet av Heuss och Konrad Adenauer till förbundskansler. Till följd av regeringskoalitionens majoritet (CDU/CSU och FDP, DP) hade SPD-ordföranden Kurt Schumacher knappast någon chans. Ytterligare strökandidater fick några röster, några till och med utan att ha tillkännagett sig som kandidater. (källa)
5. Av den tidigare regeringskoalitionens (Regeringen Sipilä) partier rasade centerns understöd medan Samlingspartiets och Sannfinländarnas stöd minskade obetydligt, centern förlorade aderton mandat, medan de övriga vann ett mandat var. Sannfinländarna hade inte burit regeringsansvar sedan partistämman 2017, då dess ministrar och en del andra riksdagsmän bildade en ny riksdagsgrupp och Sannfinländarna därmed blev i opposition. Den nya gruppen, Blå framtid, fick 1 % av rösterna och inget mandat. (källa)
6. Det konservativt kristdemokratiska CSU har varit i regeringsställning i Bayern sedan 1957. Under 46 år i rad, 1962 till 2008, hade CSU egen majoritet i Bayerska lantdagen, men under den 16:e lantdagen, 2008-2013, var CSU och FDP i regeringskoalition. (källa)
7. År 1905 upphöjdes greve von Bülow till furste (Fürst) för sina insatser främst inom den tyska utrikespolitiken. På sommaren 1909 misslyckades von Bülows regeringskoalition med att få igenom budgetförslaget genom den tyska riksdagen, varpå von Bülow tvingades avgå. Han lämnade rikskanslerposten den 14 juli 1909. (källa)
8. I riksdagsvalet 1973 erhöll Thorbjörn Fälldin och Centerpartiet 25,1 procent av rösterna, en ökning med drygt fem procentenheter från föregående riksdagsval. Vid riksdagsvalet 1976 fick partiet 24,1 procent av rösterna, vilket möjliggjorde för Fälldin att bilda en borgerlig regeringskoalition. Thorbjörn Fälldin blev Sveriges första borgerliga statsminister sedan Axel Pehrsson-Bramstorp 1936 och bröt därmed Socialdemokraternas 40-åriga innehav av regeringsmakten och statsministerposten. (källa)
9. Indira Gandhi efterträddes av Morarji Desai, ledare för högerfronten Janata Party. Regeringskoalitionen visade sig dock vara bräcklig, och Janata splittrades snart i rivaliserande fraktioner. I juli 1979 avgick Desai och efterträddes av Charan Singh, ledare för en grupp som brutit sig in från högerfronten. Också Singhs regering skadades av inre ledarstrider. Parlamentet upplöstes och val ägde rum i januari 1980, där Indira Gandhi återtog makten i spetsen för ett rekonstruerat kongressparti. Vad gäller utrikespolitiken har den nya regeringen uppehållit goda förbindelser med Sovjetunionen på grundval av det vänskaps- och biståndsavtal som slöts 1971. Gandhiregeringen har varit måttfull i sin kritik mot Moskva för ockupationen av Afghanistan. Inrikespolitiskt har Indien gått in i 1980-talet med växande politisk och social oro. Blodiga oroligheter riktade mot invandrare har förekommit i delstaten Assam i nordöst, bönder har demonstrerat för bättre villkor i flera delstater, studentoroligheter har skakat bl. a. Gujarat. Många demonstranter har dödats i sammandrabbningar med polis. (källa)
10. Efter valet till Förbundsdagen den 27 september 2009 sprack regeringskoalitionen mellan CDU/CSU och SPD, varvid koalitionspartnern SPD ersattes med det liberala partiet FDP. I den nya regeringen blev Merkel förbundskansler med Guido Westerwelle (FDP) som vicekansler. Westerwelle efterträddes i maj 2011 som FDP-partiledare och vicekansler av Philipp Rösler. (källa)