Regeringsparti Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet regeringsparti

1. Regeringen Marin är Republiken Finlands 76:e regering, den tillträdde den 10 december 2019. Regeringspartierna är Socialdemokraterna, Centern, Gröna förbundet, Vänsterförbundet och Svenska folkpartiet. Av regeringens 19 ministrar är 12 kvinnor och Sanna Marin, 34, Finlands yngsta statsminister, vid tillträde yngst bland världens sittande statsministrar. Regeringen efterträdde regeringen Rinne, som bildades efter riksdagsvalet 2019. (källa)
2. Efter andra världskriget återupprättades republiken. De första tjugo åren regerades Österrike av en stor koalition bestående av ÖVP och SPÖ som kunde stödja sig på en förkrossande majoritet i parlamentet (över 90% av ledamöterna kom från regeringspartierna). Oppositionen var för svag för att effektfullt kontrollera regeringen och regeringspartiernas parlamentsgrupper var fullt integrerade i koalitionsarbetet så att det mesta av det politiska arbetet skedde utanför parlamentet. Först 1966 när den stora koalitionen upplöstes användes parlamentets möjligheter på ett verkningsfullt sätt. (källa)
3. I lagtingsvalet på Åland 2011 förlorade det ena regeringspartiet Liberalerna på Åland fyra av sina 10 mandat. Det andra regeringspartiet, Åländsk Center, förlorade ett mandat men gick ur valet som största parti. Dock fick Centern inte in sin partiordförande Harry Jansson i lagtinget. Situationen gav som resultat att valets stora segrare Socialdemokraterna och dess partiordförande, röstdrottningen Camilla Gunell, utsågs till regeringssonderare. Regeringen skulle bestå av Ålands socialdemokrater, Åländsk Center, Moderaterna på Åland och Obunden samling. (källa)
4. Eftersom Turkiet är kandidat för EU-medlemskap anstränger sig regeringen för att avskaffa korruptionen, som är utbredd, men har inte lyckats. Det nuvarande regeringspartiet ärättvise- och utvecklingspartiet (AKP) och den största oppositionspartiet i Turkiet är Republikanska folkpartiet (CHP) där Kemal Kılıçdaroğlu är partiledaren. (källa)
5. Valresultatet innebar en stor framgång för regeringspartiet Folkpartiet för frihet och demokrati som ökade med sex procentenheter och erhöll 10 nya mandat samtidigt som valet också innebar ett stort nederlag för det traditionellt dominerande regeringspartiet Kristdemokratisk appell som minskade från 13,7% till endast 8,5% och tappade 8 mandat. Även det socialdemokratiska Arbetarpartiet ökade från 19,6% till 24,7% och fick därmed 9 nya mandat i parlamentet. Geert Wilders parti PVV minskade från 15,5% till 10,1% och förlorade 9 mandat. Valet innebar också en framgång för det socialliberala D 66 som ökade med 1 procentenhet och fick två nya mandat. Socialistpartiet, som ett tag ledde opinionsmätningarna inför valet , minskade sitt väljarunderlag med 0,2 procentenheter och fick därmed oförändrad mandattilldelning. (källa)
6. Socialistisk Folkeparti blev valets stora vinnare och mer än fördubblade sina mandat (från 11 till 23). Dansk Folkeparti ökade med ett mandat till 25. Danmarks nya parti som ställde upp för första gången, Ny Alliance, fick 5 mandat. Den stora förloraren blev Det Radikale Venstre, som nästan halverade sina mandat (från 17 till 9). Det ena regeringspartiet Venstre förlorade 6 mandat och fick 46 mandat. Socialdemokraterne förlorade 2 mandat och fick 45 mandat, det sämsta resultatet sedan 1906. Enhedslisten förlorade 2 mandat men klarade precis spärren och fick 4 mandat. Det Konservative Folkeparti fick oförändrat 18 mandat. Kristendemokraterne kom inte in. (källa)
7. Varje departement leds av ett statsråd, vanligen informellt kallad minister, som är chef för sitt departement. Därtill finns andra statsråd, med specificerade ansvarsområden. De kallades tidigare för konsultativa statsråd eller "minister utan portfölj". Statsråden utses av statsministern vid regeringsbildningen eller vid behov, och är som regel numera medlem av regeringspartiet eller regeringspartierna. (källa)
8. Decemberöverenskommelsen (ofta förkortat DÖ) var en överenskommelse mellan sex av svenska riksdagens åtta partier och ett resultat av regeringskrisen i Sverige 2014. Avsikten var att stänga ute Sverigedemokraterna från inflytande genom att regeringspartierna och den största politiska oppositionen, Alliansen, kom överens om att ledaren för den största partikonstellationen skulle släppas fram som statsminister samt att minoritetsregeringar var garanterade att få igenom sin budget. (källa)
9. När det finska vinterkriget utbröt i november 1939 hade socialdemokraterna och de tre borgerliga partierna bildat en samlingsregering. De dramatiska händelserna på västfronten under våren och sommaren 1940 gjorde att man till och med diskuterade att skjuta upp andrakammarvalet. Valet genomfördes dock som planerat men riksdagspartierna var överens om att iaktta återhållsamhet under valkampanjen. Denna handlade till stor del om att regeringspartierna framhöll sin trovärdighet för att hålla Sverige utanför kriget och behålla neutralitetspolitiken. Utmärkande för detta är att den mest spridda valaffischen saknade partibeteckning utan endast en bild på statsminister Hansson och texten "En fast kurs med folkets förtroende". (källa)
10. Överenskommelsen slöts den 10 juni 2016 mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna samt oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Syftet med överenskommelsen var att skapa långsiktiga spelregler för den svenska energiförsörjningen. Målet i överenskommelsen är att Sverige ska ha hundra procent förnybart elproduktion år 2040. (källa)