Regeringstid Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet regeringstid

1. Drottning Kristina ökade kraftigt antalet grevar (och även antalet adliga ätter i lågadeln) för att splittra adeln och ge glans åt sitt hov. Hon dubbade under sin tioåriga regeringstid 18 personer till grevar. År 1664 fanns i Sverige cirka 13 grevliga och friherrliga familjer. (källa)
2. Muwatalli III hade en rival om tronen i sin äldre farbror Hattusili. Hans korta regeringstid präglades av maktkampen mellan de två bröderna och deras anhängare. Slutligen avsattes Muwatalli och förlorade sitt kunganamn. (källa)
3. Sedan de förslag, som framlades under Karl IX:s regeringstid för att ordna kungens domsrätt genom en efter de förändrade tidsförhållandena avpassad utveckling av de äldre formerna för denna, de så kallade lands- eller rättartingen och räfstetingen, inte lett till något resultat, framlade Gustav II Adolf till 1614 års riksdag förslag om inrättande i Stockholm av en "konungslig Hofrätt och öfversta dom", vilken såväl i kungens närvaro som i hans frånvaro skulle äga makt att döma kungens dom. Från denna domstol skulle inget överklagande få äga rum. (källa)
4. Under sin regeringstid drabbades Maximilien de Robespierre av förföljelsemani. I april 1794 genomdrev han avrättningen av sin främste konkurrent, fränden och stridskamraten Danton. Detta blev för många droppen som kom bägaren att rinna över. Planerna på hans avsättning tog fart och några månader senare, den 27 juli 1794, arresterades han av nationalkonventet. (I samband med det tumult som då uppstod skottskadades Robespierre i käken, och miste därmed sin talförmåga.) Dagen därpå, den 10 thermidor år II (28 juli 1794), lades han under bilan - jakobinernas välde var därmed beseglat. Den 12 november 1794 förbjöds så, enligt lag, all vidare jakobinsk verksamhet. (källa)
5. Nödår under Karl XII:s regeringstid tog sig kulinariska uttryck i kokböcker som ger råd om att laga mat från icke traditionella råvaror. Frihetstidens kokböcker var oftare skrivna till borgarklassen, till skillnad från kontinentens kokböcker som riktade sig till aristokratin. Bland frihetstidens kokboksförfattare finns Cajsa Warg, Susanna Egerin och Johan Winberg. Under frihetstiden började kokböckerna också innehålla recept och hushållsråd till allmogen, där Anna Maria Rückerschöld var en pionjär. (källa)
6. Den koptiska kyrkan är den äldsta i Mellanöstern. Enligt traditionen var det evangelisten Markus i Alexandria som introducerade kristendomen till Egypten, kort efter att kristus togs upp till himlen och under den romerske kejsaren Claudius regeringstid, omkring 42 e.Kr. Från Alexandria spreds kristendomen genom Egypten, vilket framgår av ett fragment av Johannesevangeliet på koptiska från 100-talet e.Kr. som hittades i övre Egypten, och i skrifter från Nya testamentet som hittades i Oxyrhynchus i mellersta Egypten cirka 200 e.Kr. Vid den tidpunkten hade kristendomen spridits till landsbygden, skrifterna hade översatts till egyptiska (dagens koptiska) och kristendomen omfattade nu majoriteten av landets befolkning. Kyrkan i Alexandria vidkändes som en av kristendomens fyra apostoliska säten och bara den Romersk-katolska kyrkan ansågs främre. Den koptiska kyrkan i Alexandria (som idag är delad i tre) är därför den äldsta i Afrika. (källa)
7. Människor har bott länge på platsen, som framgår inte minst av det vikingatida båtgravfältet vid Norsa. Vid Köping har en gammal handelsplats legat. Den nämns första gången i en urkund av år 1257, då det hölls ett biskopsmöte på platsen. Som stad är Köping känd sedan 1349 då dess stadssigill åberopas i ett brev. Vid Köping låg fogdefästet Köpingshus, nämnt första gången år 1375 och förstört av Engelbrekt Engelbrektssons uppror 1434. Köpingshus återuppfördes på 1580-talet under Johan III:s regeringstid. Karl IX fortsatte arbetet men senare upphörde arbetet och borgen fick förfalla. På 1660-talet fanns bara ruiner kvar. Lämningar fanns kvar till dess järnvägen anlades. Ännu på 1400-talet förekommer namnet Laglösa kiöping, vilket torde syfta på att handelsplatsen inte hade några privilegier. (källa)
8. Den specifika tibetanska buddhismen härstammar från det sista stadiet av nordlig indisk buddhism, och uppkom i Tibet omkring år 650 under den förste tibetanske kejsaren, Songtsän Gampos (617–649) regeringstid. Kejsaren lyckades inte popularisera religionen hos allmänheten, men han såg till att omkring 13 tempel byggdes. Buddhismen var dock inte den enda religion som fick stöd av denne kejsare. Han fortsatte att stödja andra tibetanska religioner, och placerade avbildningar av traditionella tibetanska gudar bredvid buddhistiska avbildningar i de buddhistiska templen. (källa)
9. Magnesia grundades i landskapet Lydien av joniska kolonister från Thessalien. Den nämns för första gången år 190 f.Kr., när seleukiden Antiochos den store i slaget vid Magnesia besegrades av den romerske konsuln Lucius Cornelius Scipio Asiaticus i allians med kung Eumenes II av Pergamon. Den blev en betydande stad under romerskt herravälde. Under striden mot Mithridates stödde staden Rom, och belönades av Sulla med att bli fristad. När den nästan totalförstördes i en jordbävning under Tiberius regeringstid lät kejsaren bygga upp den igen. Den blomstrade därefter så länge Romarriket bestod. Den apostoliske fadern Ignatius av Antiochia skrev ett av sina brev till församlingen i Magnesia. (källa)
10. Bland härskarna märks Peter I, som var regerande biskop 1781–1830 samt dennes brorson Peter II (1813–1851, regerande biskop 1830–1851). Peter II efterträddes av sin brorson Danilo I (född 1826, furste från 1851). Under hans regeringstid genomfördes såväl administrativa som militära reformer. Han avskaffade vladika-ämbetets andliga karaktär och 1852 antog han titeln knjaz (furste). Danilo blev dödligt sårad den 12 augusti 1860 av den landsförvisade montenegrinen Todor Kadić och avled påföljande dag. Danilo var sedan 1855 gift med Darinka Kvekić (död 1892) men hade ingen son. Han efterträddes av sin brorson, Nikola I. (källa)