Rekognosceringstur Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rekognosceringstur

1. Hösten 1712 blev Gathenhielm åtalad av amiralitetsfiskalen för att han "– tvärt emot H. K. Maj:ts allernådigste förbud olovligen hyrt sig fyra enrolleringsbåtsmän från Onsala socken". Han försvarade sig inför amiralitetsrätten med att han endast använt manskapet i mindre båtar för en rekognosceringstur norröver i skärgården. Men åklagaren kunde efter vittnesförhör bevisa att detta var osant, i det att båtsmännen i själva verket varit inhyrda för en resa till Norge med Vinthunden och La Revange. Gathenhielm dömdes därför den 16 december 1712 för brott mot förordningen av 17 mars 1711 att böta 100 daler silvermynt per huvud eller sammanlagt 400 daler. (källa)
2. Enligt de antika källorna föregicks Alexanders död av en rad olycksbådande tecken. Under en rekognosceringstur med en eskader nedför floden Eufrat år 323 f.Kr. blåste Alexanders blåvita diadem ned i vattnet och fastnade på ett vassrör. En av de feniciska sjömännen simmade efter diademet och band det runt huvudet för att inte blöta ned det. Detta sågs som ett dåligt tecken och mannen straffades, exakt på vilket sätt är svårt att avgöra då källorna skiljer sig åt. Enligt vissa antika författare lät Alexander halshugga mannen, men enligt ögonvittnet Aristobulos blev han endast piskad. Ett annat dåligt tecken inträffade när expeditionen återkom till Babylon. Efter att Alexander och hans närmaste vänner lämnat den kungliga tronen för att gå iväg och dricka vin gick en babylonisk fånge fram och tog på sig den kungliga manteln och diademet och satte sig på tronen. Under tortyren som följde efter att incidenten kommit till Alexanders kännedom hävdade mannen att han gjort det av ett rent infall. Han avrättades sedan. Det är emellertid tveksamt om dessa händelser verkligen inträffade eller är efterhandskonstruktioner. (källa)
3. I april 1703 utnämndes han till general av infanteriet. Några veckor senare, den 18 maj 1703, genomförde han tillsammans med bland andra Karl XII en rekognosceringstur för att utspana fiendens befästningar vid Thorn. Medan kungen hukade sig ned bakom ett plank och tittade genom springorna, ställde sig Liewen bredvid kungen utan skydd av planket. Kungen uppmanade Liewen att "taga sig tillvara, att fienden icke måtte af hans galonerade kläder soupçonnera Hans Maj:ts närvarelse eller dessutom skjuta efter honom sjelf, som de kunde tro vara en generalsperson". Omedelbart efter kungens varning träffades Liewen av en falkonettkula som slet av hans högra ben. Det gick inte att stoppa blodflödet och Liewen avled några timmar senare samma dag. Hans sista ord uppges ha varit: "Gud vare lov, att konungen blev oskadd!" Karl XII närvarade tillsammans med flera av sina generaler vid Liewens begravning och fäste själv locket på Liewens kista. (källa)