Religionsvetenskap Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet religionsvetenskap

1. Sedan medeltiden har man delat in den akademiska forskningen i fyra vetenskapsområden (huvudområden eller fakulteter): teologisk (idag på vissa håll ersatt av icke-konfessionell religionsvetenskap), juridisk fakultet, medicinsk och filosofisk fakultet, som under 1900-talet började delas upp i en humanistisk, en matematisk-naturvetenskaplig och (senare) en samhällsvetenskaplig fakultet. Idag grupperar Högskoleverket den akademiska forskningen i följande fyra vetenskapsområden: naturvetenskapligt (som studerar naturen och dess lagbundenhet, men även innefattar matematik och formella vetenskaper), tekniskt (som studerar principer för mänskliga artefakter), medicinskt (som i vissa andra sammanhang betraktas som del av naturvetenskapen), och humanistiskt-samhällsvetenskapligt. Det senare området kan i sin tur delas upp i humaniora, där människan som kulturell varelse studeras, och samhällsvetenskap inklusive beteendevetenskaperna, där samhället och mänskligt samspel studeras. Ett lärosäte som har ett vetenskapsområde (en fakultet) har rätt att ge forskarexamina inom området. I Sverige definieras ett universitet som ett lärosäte som har minst två vetenskapsområden. (källa)
2. Hermeneutik är vetenskapen om rätt tolkning av en text eller läran om förståelse. Begreppet kommer av det grekiska ordet hermeneuein, efter guden Hermes och betyder tolka, utlägga, förkunna. Hermeneutiken omfattar exempelvis tolkning av religiösa urkunder inom religionsvetenskap, tolkning av litterära texter inom litteraturvetenskap eller försök till förståelse av diskurser inom socialfilosofi. Det är en forskningsmetod där tolkningen är central. Förutom att vara en forskningsmetod kan hermeneutik också avse en existentiell filosofi som introducerades av Martin Heidegger och utvecklades av hans arvtagare Hans-Georg Gadamer. (källa)
3. Humaniora är de ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas ämnen som etnologi, filosofi, historia, idéhistoria, genusvetenskap, estetik, konstvetenskap, retorik, språk och litteraturvetenskap. Till humanvetenskaperna räknas dessa samt även sociologi, pedagogik, kulturantropologi och psykologi. Vidare räknas ibland även religionsvetenskap eller teologi till humaniora, även om dessa ämnen vid Uppsala universitet har egna fakulteter. Vid Lunds universitet tillhör de samma fakultet sedan 2010. Humaniora kännetecknas av kvalitativ forskning och ett hermeneutiskt förhållningssätt i en tradition som ursprungligen kommer från teologin. (källa)
4. Judaistik (judaist) är den vetenskapliga disciplin som studerar judendom samt det judiska folkets historia, kultur och erfarenheter. Ämnet är tvärvetenskapligt och spänner bland annat över sociologi, religionsvetenskap och historia. (källa)
5. Rättvisa är ett filosofiskt begrepp som förekommer inom flera andra områden, politik, juridik, statskunskap och religionsvetenskap. Det finns ingen universell definition på begreppet. I sin mest grundläggande form, är "rättvisa" systematiserad utdelning av straff och belöning. I förlängning av detta kan man säga att rättvisa utesluter slumpmässig behandling av individer. Olika teorier om rättvisa antar olika normer, och det är möjligt att ett rättvisebegrepp söker specificera vad som ärätt eller orätt utifrån flera olika normer. Normen eller rätten kan vara av två slag, 'naturlig' eller 'positiv'. Naturrätt är idén om att förhållanden eller handlingar ärätt eller orätt i förhållande till ett tings natur. Positiv rätt är idén om att förhållanden eller handlingar ärätt eller orätt i förhållande till ett visst personligt - individuellt eller kollektivt fattat - beslut. Den positiva rätten kan vidare delas in på olika sätt. (källa)
6. Liturgik är studiet av liturgins historia, struktur, innehåll och gestaltande, samt ett ämnesområde inom teologi och religionsvetenskap. (källa)
7. Hans Bertil Mattias Gardell, född 10 augusti 1959 i Solna, Stockholms län, är en svensk religionshistoriker. Han är den nuvarande innehavaren av Nathan Söderbloms professur i jämförande religionsvetenskap vid Uppsala universitet och vetenskaplig ledare för Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet. Mattias Gardell är också den förste mottagaren av Jan Myrdals stora pris – Leninpriset 2009. (källa)
8. Även i ett internationellt sammanhang måste denna ansats betraktas som anmärkningsvärt tidig, jämförbar med inrättandet av sektionen för religionsvetenskap (sciences religieuses) vid École pratique des Hautes Études i Paris år 1886 — ett mönsterbildande exempel för den successiva framväxten av moderna religionsvetenskapliga forskningsmiljöer. I styrelseprotokollet från 1913 berörs just behovet av ett konfessionsneutralt studium av religion, vilket främst skall inrikta sig mot "de religiösa riternas och föreställningarnas gradvis skeende omgestaltningar". Ämnet kunde alltså, för första gången vid ett svenskt lärosäte, likställas med andra humanistiska discipliner, såsom språkvetenskapen och den jämförande fornvetenskapen, vilka var helt inriktade mot ett mera förutsättningslöst historiskt och jämförande studium av människlig kultur. (källa)
9. Religionsvetenskap är det vetenskapliga studiet av religioner, deras bakgrund och utveckling. I Sverige förekommer det att teologi av historiska skäl används i stället för religionsvetenskap. I svenskt akademiskt språkbruk används emellertid beteckningarna synonymt i förhållande till metodiska, teoretiska och akademiska krav. Det finns en uttalad officiell konsensus mellan svenska lärosäten som bedriver religionsvetenskaplig och teologisk utbildning att religionsvetenskap och teologi står under samma krav vad gäller akademisk kvalitet. Men inom teologi återfinns discipliner såsom systematisk teologi och religionsfilosofi, som har normativa teologiska konfessionella tendenser. Begreppen är omtvistade och ingen enighet föreligger om definitionerna. (källa)