Rengöringsmedel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rengöringsmedel

1. Såpa (även kalitvål, kaliumsalt av fettsyror, fettsyrat kalium eller kristallsåpa) är ett rengöringsmedel av antingen seg geléaktig eller flytande tvål, som framställs genom att vegetabiliskt eller animaliskt fett kokas tillsammans med kaliumhydroxid. Detta skiljer såpa från vanlig hård tvål som framställs av fett och natriumhydroxid. (källa)
2. Gummihandske är en skyddande handske gjord av gummi/latex. I hemmiljö kallas den ibland för hushållshandske. Gummihandskar kan till exempel användas vid handdisk, för att skydda händerna mot diskmedel, vid skurning då händerna kan komma i kontakt med rengöringsmedel, eller vid rengöring av bakterierika ställen såsom toaletter och avlopp. Inom sjukvården, där krav ställs på såväl hygien som handprecision, används ofta latexhandskar. (källa)
3. Bara vatten är ineffektivt för att rengöra huden. Därför kräver avlägsnandet av mikroorganismer tvål eller rengöringsmedel i kombination med vatten. Antingen fast eller flytande tvål kan användas beroende på vilken man föredrar. Tvålen tar bort fett, oljor och proteiner som finns i organisk smuts. (källa)
4. En högtryckstvätt är ett redskap som huvudsakligen används för rengöring. Den fungerar genom hydromekanisk bearbetning samtidigt som vatten och rengöringsmedel löser smuts och fett. Grundfunktionen är en motor som driver en pump som i sin tur pressar vätskan genom ett munstycke. Förutom ett traditionellt spruthandtag finns olika tillbehör och munstycken för olika typer av uppgifter. Det finns högtryckstvättar som använder varmt respektive kallt vatten. (källa)
5. Konserveringsmedel, ämnen som tillsätts textilier, papper, läder, livsmedel, rengöringsmedel, kosmetika m.fl. produkter för att förlänga deras hållbarhet och bevara deras egenskaper. Ämnena hindrar till exempel skador från mikroorganismer och inverkan från syre. Konserveringsmedel som livsmedelstillsats har E-nummer från E 200 till E 297. Utöver detta finns även lysozym som har E 1105. (källa)
6. Palmolja förekommer i bland annat margarin, glass, kakor, choklad, snacks, stearinljus, tvål, rengöringsmedel och kosmetika. Från och med 13 december 2014 gäller en EU-förordning, (nr 1169/2011), som innebär att producenterna måste ange vilka vegetabiliska fetter/oljor som finns i produkterna. Tidigare redovisades sällan palmolja i innehållsdeklarationen. Det kunde gå under benämningen "vegetabiliskt fett" eller "vegetabilisk olja", vilket även kan syfta på andra fetter än palmolja eller en blandning med olika fetter. (källa)
7. Pimpsten har använts åtminstone sedan 1500 f.Kr. på Kreta. I pulverform kan pimpsten genom sin skrovlighet användas till slipning och polering av sten, metaller, trä, läder och dylikt, ofta i form av pimpstensduk, samt för tillverkning av skurpulver och rengöringsmedel. Pimpsten finns även i en del grövre former av handrengöringskrämer för att slipa bort smutsen från händerna. I många kulturer används pimpsten för att ta bort död hud på kroppen. Den används till stentvättning av jeans. Filter för rening av dricksvatten är ett annat användningsområde. (källa)
8. Under och efter andra världskriget, mellan 1940 och fram till 1951, infördes ransonering på bland annat kaffe, te, kakao, skor, textilvaror, kött, ägg, socker, sirap, grädde, kryddor, mjöl och bröd, matfett, ost, tobaksvaror, tvätt- och rengöringsmedel, soda, ljus, risgryn, havregryn, makaroner, potatismjöl, ärter, bönor och salt. Den först ransonerade varan blev kaffe, där ransonering pågick 27 mars 1940-31 oktober 1945, och där kvoterna tidvis var 13 gram/person och vecka, en dryg tiondel av 1939 års konsumtion. Bensinen släpptes fri den 13 november 1945 och tobaksransoneringen upphörde den 22 september samma år. År 1948 återinfördes ransonering av bensin, orsaken var brist på utländsk valuta. Under andra världskriget upprättades en speciell myndighet, Statens Livsmedelskommission, som utfärdade speciella ransoneringskort för att styra upp ransoneringen. Efter kriget försvann till en början så gott som samtliga ransoneringar, men de återinfördes och togs bort efter hand för att motverka en alltför stor import till Sverige. Staten ville kontrollera valutainförseln för att undvika en ekonomisk kollaps efter kriget då suget på importvaror som kaffe, gummi m.m. var stort. (källa)
9. D - tvätt och rengöringsmedel. (källa)