Rentjur Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder rentjur, varianter, uttal och böjningar av rentjur

Rentjur synonym, annat ord för rentjur, vad betyder rentjur, förklaring, uttal och böjningar av rentjur.

Vad betyder och hur uttalas rentjur

Rentjur uttalas ren|tjur och är ett substantiv -en -ar.

Ordformer av rentjur

Singular

rentjur
obestämd grundform
rentjurs
obestämd genitiv
rentjuren
bestämd grundform
rentjurens
bestämd genitiv

Plural

rentjurar
obestämd grundform
rentjurars
obestämd genitiv
rentjurarna
bestämd grundform
rentjurarnas
bestämd genitiv

Rentjur är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet rentjur

  1. Renen är ett medelstort till stort hjortdjur. Kroppslängden är mellan 120 och 230 centimeter och mankhöjden mellan 90 och 140 centimeter. Vikten varierar beroende på kön, ålder, årstid och levnadsområde – vanligtvis mellan 60 och 170 kilogram och rentjuren är oftast något större än renkon. Pälsen är lång och tät och har oftast en mörk gråbrun färg. Färgen varierar dock, särskilt hos domesticerade djur. Underarten R. t. pearyi har under hela året en nästan vit färg och under vintern är renen tydligt ljusare än under sommaren, vilket ger den kamouflage som skydd mot predatorer. (källa)
  2. Det har påpekats att Tomtens renar sannolikt är renkor, eftersom de brukar avbildas med horn, och rentjurar fäller sina horn i början av december medan korna har dem kvar hela vintern. (källa)
  3. Samiskans ursprung finns i ett fornuraliskt språk som talades kring floderna Volga och Oka i centrala Ryssland för kanske 4 000 år sedan. Från kontakter med andra språk i denna region har samiskan med sig flera urindoiranska och uriranska lånord, bland andra čuohti (hundra) och boazu (ren). Dessa kan dateras till senast omkring 2000 f.Kr.. En del av de människor som talade fornuraliska rörde sig därefter åt väster och kom under årtusendet närmast före Kristi födelse i kontakt med talare av ett urbaltoslaviskt språk som lämnat spår i form av ytterligare lånord som finns kvar i dagens samiska. Dit hör suoidni (hö) och sarvvis (rentjur). Samiskan har ett 40-tal baltiska lånord som kan dateras till denna tid, varav ett 30-tal är gemensamma med finskan. Finskan har dock fem gånger fler baltiska lånord från samma tid. Antingen var finska och samiska fortfarande ett enda språk, eller också har samiskan fått sina baltiska lånord via finskan. Det finns också språkforskare som menar att samiskan påverkats av ett okänt språk som talades i norra Norden innan de uraliska språken gjorde sitt intåg där, förr kallat protolapska men numera "Palaeo-Laplandic", vilket skulle kunna översättas med "fornlappländska". (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.