Renässansslott Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet renässansslott

1. Vigseln ägde rum i Stockholm 11 juni 1615. Katarina stannade efter sitt bröllop kvar i Sverige. Katarina var genom sina föräldrars testamente och lagen om svenska prinsessors hemgift en av Sveriges största fordringsägare vid en tidpunkt då landet befann sig i ett svårt ekonomiskt läge, och hon kvarblev därför i Sverige för att bevaka sina intressen. Först i januari 1618 lämnade paret Sverige för Tyskland. Vid ankomsten till Tyskland bosatte sig paret på hennes svåger Johan II:s erbjudan på slottet Kleeburg i norra Elsass. 1619 påbörjade maken byggnationen av renässansslottet Katharinenburg nära Kleeburg. Av parets brevväxling att döma tycks paret så småningom ha fått ett lyckligt förhållande. 1620 tvingades paret på grund av trettioåriga krigets utbrott att fly till Strassburg. (källa)
2. Eposet återupptäcktes år 1755 av Jakob Hermann Obereit i renässansslottet i Hohenems. Handskriften var från 1200-talet, men på språkliga grunder kan eposet visas vara författat efter 1190 men före 1204. Man misstänker att Nibelungenlied är författad vid ett furstehov i trakten av Passau. (källa)
3. Renässansslottet Lichtenburg i Prettin i landsdelen Sachsen-Anhalt uppfördes under 1500-talet av kurfursten August I av Sachsen. År 1811 lät man bygga om slottet till tukthus som började användas året därpå. Efter att under mer än hundra år fungerat som tukthus och straffanstalt stängdes det 1928 på grund av bristande underhåll och byggnadens dåliga skick. (källa)
4. Vid den nya bron växte snart en liten köpstad upp. Under det sena 1500-talet ingick Örebro i Hertig Karls (senare Karl IX) hertigdöme. Staden fick ensamrätt på järnhandel i regionen och Örebros köpmän förmedlade export av Bergslagens järn och sålde i gengäld livsmedel till bergsmännen. Befolkningen i Örebro steg till 600 personer på 1500-talet. Flera riksdagar hölls i Örebro på 1500-talet. Kung Karl IX byggde om borgen till ett modernt renässansslott. (källa)
5. De många historiska minnesmärkena, bland annat flera renässansslott, tilldrar sig många turister, som utgör en central näring. (källa)
6. Som en följd av Dackefejden beslöt Gustav Vasa att en befästning skulle uppföras i Vadstena. Vadstena slott uppfördes från 1545 som en fästning, men efter att Magnus Vasa blivit utsedd till hertig av Östergötland ändrades planerna och det byggdes om till bostad till honom. Hans bror Johan III utformade komplexet som ett praktfullt renässansslott med den Stora respektive Lilla rikssalen. Under det nordiska sjuårskriget belägrades slottet av Daniel Rantzau och hans danska trupper 1567-1568. Belägringen misslyckades, men trupperna orsakade stor förödelse i staden. (källa)
7. I Svartsjö har genom tiderna flera kungliga byggnader funnits. På medeltiden fanns ett stenhus där prominenta vistades, bland andra hertigarna Erik och Valdemar år 1310. Senare uppförde Gustav Vasa ett myntverk 1541 på Svartsjö kungsgård. Sönerna Erik XIV och Johan III lät bygga ett överdådigt renässansslott med en rund inre borggård och trädgård. Bygget stod klart 1580 och eldhärjades 1687. Rester av borgens källargrund finns kvar synliga på platsen. (källa)
8. Men det var särskilt den radikala ombyggnationen av den gamla medeltidsborgen till ett renässansslott som gav borgen den nya silhuett den har idag. Resterna av det gamla huvudtornet Vågehals revs, och trapptornen Blåtårn och Romerikstårnet restes. Byggnaderna runt borggården gjordes sammanhängande genom om- och tillbyggnad. I den gamla krutkammaren under slottskyrkan inrättades fyra fängelsehålor, varav två fortfarande existerar. Kungens och ståthållarens rum förbättrades och inreddes. Den nya borgen och slottet framstod i sin samtid som en stad i staden. (källa)
9. På 1570-talet lät Johan III bygga ut slottet genom arkitekten Arendt de Roy med en ny trevåningsflygel utmed södra ringmuren, han byggde också på den västra längan med en våning. Hela slottet var då vitt med röda bårder runt dörrar och en del fönster. Under hertig Karls tid, i slutet på 1500-talet, byggdes slottet om till renässansslott med praktgavlar, trapptorn och trumpetargångar på den östra muren. (källa)
10. Den första mangården uppfördes i mitten av 1500-talet när Peder Christersson Siöblad var ägare. Huset var då av trä och omgavs av två mindre flyglar. 1680 ersattes den av en ny byggnad i sten med källare och två våningar. Den var orienterad mot väster och flankerades av två fristående flyglar i öster. Av de höga källarvalven och gråstensmurarna att döma liknade Nässelstas huvudbyggnad ett mindre renässansslott på en kulle överblickande det omgivande böljande landskapet. Som byggherre för stenhuset från 1680 uppges Anna Catharina Rosenhane (1646–1685), dotter till politikern friherre Schering Rosenhane. (källa)