Reparationsverksamhet Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet reparationsverksamhet

1. John Samuel Whites farfar skeppsbyggaren Thomas White flyttade 1802 från Broadstairs till Cowes, där han till slut tog över varvsverksamheten på båda sidor av Medina. Företaget växte, 1850 arbetade runt 500 varvsarbetare med tillverkning och reparationer av handelsfartyg, flytande broar och mindre båtar. När John Samuel White tog över ledningen utökades verksamheten och antalet anställda ökade. På 1870-talet var man en av Englands största tillverkare av livbåtar, samtidigt utvecklades en torpedbåt vid företaget. När den brittiska marinledningen fick upp ögonen för torpeden som ett effektivt sjövapen ombads man att konstruera en ny typ av torpedbåtsjagare. Under 1880-talet tappade företaget mycket av sin reparationsverksamhet till de nya varv som etablerades i Southampton. För att inte lida skada ekonomiskt av förlusten av reparationsverksamheten inledde man tillverkning av turbiner, ång- och dieselmotorer. Varvsverksamheten koncentrerades till East Cowes, medan den mekaniska verkstaden koncentrerades till West Cowess. Runt 1914 svarade varvet med sina 2 000 anställda för cirka 75% av all ekonomisk omsättning i Cowes. Som en strategisk krigsindustri drabbades man under första världskriget av flera bombangepp. Samma sak upprepades under andra världskriget. För brittiska flottan var man en av huvudleverantörerna av jagare, men under fredstid hade man även en stor exporttillverkning. Som mest under andra världskriget var över 3 500 varvsarbetare sysselsatta vid företaget. När freden kom drabbades man av minskade order, eftersom marknaden kunde köpa Libertyfartyg till reapris på överskottsmarknaden. Under 1960-talet när varvskrisen drabbade skeppsvarven tvingades företaget upphöra med sin verksamhet. (källa)
2. Sverige gick in i atomåldern 1954, då den första svenska reaktorn startades på KTH i Stockholm. De följande reaktortankarna tillverkades av Uddeholm i Degerfors, men med de stora ambitionerna som fanns för svensk kärnkraft var en kustnära lokalisering nödvändig. Det blev Karlskrona, där en gigantisk anläggning färdigställdes 1971 på en närliggande ö. Nästan 800 personer sysselsättes. Under de närmaste åren ändrades emellertid kärnkraftspolitiken och efter att år 1984 ha levererat 15 stora reaktorer tvingades företaget reducera verksamheten till reparationer och viss övrig tillverkning. 1991 skedde den sista leveransen. De stora lokalerna såldes till ABB för kabeltillverkning och reparationsverksamheten, som 1985 blivit eget bolag, flyttade in till varvsområdet i Karlskrona. Denna verksamhet köptes 2005 av det franska bolaget Areva. En ingenjörsavdelning startade parallellt i Helsingborg och företagsnamnet etablerades med syfte att serva kärnkraftinsdustin . I September 2017 sålde AREVA företaget till Saab Kockums, därmed avvecklas kärnkraftverksamheten. (källa)
3. Perioden 1820–1850 var för Göteborg en period av låg befolkningsökning, påverkan av koleraepidemin 1834, minskning av fartygsbeståndet och en måttlig ekonomisk aktivitet. Sjöfarten återhämtade sig något i mitten av 1830-talet och förbättrades än mer under 1840-talet genom den ökande världshandeln. Den ekonomiska krisen på 1820-talet påverkade varvet, med liten reparationsverksamhet och obefintlig vinst. Besparingar med indragen båtsmanstjänst och utläggning av smedjan till en extern entreprenör under ett år, genomfördes och underhållet av varvet var eftersatt. För att stödja timmermännens behov för ålderdomen, samt att säkerställa att manskapet kunde behållas inför en vändning i konjunkturen, inrättades en sparkassa vid varvet. Sparkassan finansierades genom avdrag på lönen, vilket ledde till missnöje hos de anställda. (källa)
4. Med Ångbåts AB Kalmarsunds köp av varvet 1923 inleddes en blomstringsperiod. Den nye ägaren inledde en rekonstruktion av varvet och satsade främst på reparationsverksamhet. Under 1930-talets depression lyckades man hålla igång rörelsen och gradvis förbättrades anläggningarna. Under andra världskriget tog man emot stora beställningar på nybyggen, såväl militära som civila projekt. (källa)