Reservförråd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet reservförråd

1. Branden i pappersbruket orsakades av en fotogenlampa, några minuter över fyra på lördagen den 23 november 1889. En arbetare skulle bära pappersremsor som blev över från skärmaskinen till återvinning av papper. Arbetaren gjorde så snabba rörelser att fotogenlampans låga slog ut ovanför glaset och satte eld på remsorna. Pappret tog snabbt eld och spred sig till rummet med färdigt papper, där papper med ett sammanlagt värde på 10 000 kronor förvarades. Allt papper i fabriken antändes successivt och byggnaden blev snabbt övertänd. Personalen på 12 kvinnor och två män som arbetade vid tillfället lämnade snabbt byggnaden och hann inte stoppa fläktarna, som ökade eldspridningen. Trots att man angrep elden med assuranssprutor och pumpsprutor, lyckades de anställda inte kväsa branden. Man skickade efter hjälp från Husqvarna Vapenfabrik och Ebbes bruk och brandberedskapen var god. Många brandmän, uppemot 100 stycken enbart från Ebbes bruk och 400 från vapenfabriken, anlände snabbt till platsen. Arbetet leddes av Andrén och ingenjörerna Hedlund från vapenfabriken och Laurenius från Ebbes bruk och man fokuserade på att hålla elden i maskinhuset, som var övertänt. Man lyckades rädda övriga byggnader. Kontorshuset låg sämst till, men på grund av ändringar i vindriktningen så lyckades man rädda det. Ångmaskinhuset, smedjan, svarvhuset och magasinet för reservförråd blev svårt skadade, men brann inte ner. Magasinet lyckades räddas även om det flera gånger antändes. Disponentbyggnaden hotades aldrig. Ivar Ahnberg lyckades ta sig in till ångpannehuset och konstaterade att ångpannan var tömd och att det därför inte var risk för explosion. Omkring midnatt hade man lyckats kontrollera branden och bevakning och eftersläckning sköttes av brukspersonalen. Ruinerna brann långt in på söndagseftermiddagen. Fabriken var försäkrad för 196 000 kronor, inklusive byggnader och maskiner. 48 män och 12 kronor var anställda och enligt Jönköpings-Posten var uppemot 80 personer sporadiskt anlitade på pappersbruket. (källa)
2. För att klara vinterns kyla, mörker och brist på mat har stannfåglar utvecklat ett flertal olika mekanismer. Den enskilt viktigaste överlevnadsstrategin för arter som övervintrar i kalla klimatzoner är att hushålla med energi. Många av dessa arter lägger på sig ett extra fettlager under hösten som senare fungerar som ett reservförråd med energi. Vissa arter som exempelvis stjärtmesen tillbringar nätterna i klungor tätt tryckta intill varandra för att minska värmeförlusten. Samma metod använder sig även pingviner av. Efter ett tag tränger sig de fåglar som suttit ytterst in i mitten av klungan och på så sätt turas de om att värma varandra. (källa)
3. I maj 1938 uppstod det vattenbrist i Munksnäs. Vattenkonsumtionen hade legat på cirka 90 liter per invånare per dygn under hela 1930-talet och vattenreserverna beräknades räcka till för nya invånare. År 1937 hade dock 1 500 nya rum byggts och byggnadstakten fortsatte i rask takt. Under två eldsvådor i maj hade så mycket vatten använts att reservförråden sinade. Då vattenpumparna kopplades tillbaka fyllde de nervösa munksnäsborna vatten i badkar och hinkar, vilket ledde till att vattnet igen tog slut. Konsumtionen låg plötsligt på 150 liter per person och dygn och reserverna hann inte fyllas på. Bolaget M.G. Stenius ansökte om att få dra en vattenledning från Helsingfors och köpa stadens vatten. Staden sålde redan vatten åt andra kommuner, bland annat Åggelby. Helsingfors stad, som samtidigt förhandlade om att köpa hela bolaget med dess marker, vägrade gå med på att sälja vatten, eftersom den hade en bra förhandlingsposition. En torr sommar och misslyckade försök att hitta ersättande grundvatten gjorde att byggnadsförbud utfärdades i oktober 1938. Hyresgästerna hyresstrejkade och förde en klappjakt mot M.G. Stenius och kommunen. Konsumtionen hade på hösten nått 250 liter per invånare och bolaget beskyllde invånarna för slöseri och till och med sabotage. I november kapitulerade M.G. Stenius ägare och sålde sina aktier till Helsingfors stad som i och med köpet fick stora markområden i Munksnäs, Haga, Alberga och Bredvik. Redan två veckor efter köpet inledde Helsingfors stad byggandet av en vattenledning till Munksnäs, vars invånare fick stadens vatten för första gången i januari 1939. (källa)
4. Ledamot av stadsfullmäktige i Göteborg 29 december 1914–31 mars 1919, av vedbyrån 1917–1923, av styrelsen för Göteborgs arbetsförmedlingsanstalt 1918–1920, av styrelsen för Chalmers tekniska institut 1921–1942 och av styrelsen för sjöfartsmuseet 1928–1947, varav som vice ordförande 1934–1947, ledamot av beredningen för uppläggning av ett reservförråd av stenkol 1914–1915, av beredningen för dels uppförande av sjukhus i Lundby och dels behovet av ny- och tillbyggnader av stadens sjukhus 1915–1920, av beredningen för åtgärder till ett bättre tillgodoseende av mjölkkonsumenternas berättigade intressen 1915–1917, av beredningen för utredning angående livsmedelspriserna i Göteborg 1915–1918, av beredningen för trafikförbindelser mellan stadsdelarna på ömse sidor om älven 1917–1919, av beredningen för centralhamnens utvidgning, trafikförbindelser mellan älvstränderna samt stadsplan för Lundby och Tingstads vassmarker 1919–1928 och av beredningen för anslag till industriens och hantverkets förfogande för minskande av arbetsledamöter av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1921, revisor för hamnstyrelsen 1906–1907. (källa)