Vad betyder och hur uttalas resgodsexpedition
Resgodsexpedition uttalas res|gods|ex|ped|it|ion.
Resgodsexpedition betyder (hist.).
Ordformer och varianter av resgodsexpedition
Singular
- resgodsexpedition
- obestämd grundform
- resgodsexpeditions
- obestämd genitiv
- resgodsexpeditionen
- bestämd grundform
- resgodsexpeditionens
- bestämd genitiv
Plural
- resgodsexpeditioner
- obestämd grundform
- resgodsexpeditioners
- obestämd genitiv
- resgodsexpeditionerna
- bestämd grundform
- resgodsexpeditionernas
- bestämd genitiv
Resgodsexpedition är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet resgodsexpedition
I Sverige fanns resgodsexpedition på de flesta bemannade järnvägsstationer, och även en del busstationer, dit resgodset givetvis fraktades med buss. Expeditionen fungerade också som effektförvaring. Resgodset räknades som en del av persontrafiken, eftersom det sändes med persontåg. Det skickades vanligen i speciella resgodsvagnar med Littera F. Det fanns också sittvagnar och postvagnar med resgodsavdelning. Motorvagnar och motorvagnssläp kunde på samma sätt helt eller delvis bestå av resgodsutrymme.
När stationen i Sävsjö anlades 1864 byggdes här ett stationshus av den klassiska Gnestamodellen, ritat av SJ:s legendariske chefsarkitekten vid Statens Järnvägars arkitektkontor Adolf W. Edelsvärd. Detta stationshus var mycket vanligt på de större och mellanstora stationerna som anlades utmed Västra- och Södra stambanan på 1860-talet. Samma stationshusmodell återfanns bland annat i Laxå och Flen (senare flyttad), samhällen som har mycket gemensamt med Sävsjö. På 1920-talet rev man dock detta stationshus och anlade ett nytt i mer klassisk och minimalistisk stil. Ett så pass gammalt och omodernt stationshus som det av Gnestamodellen ansågs inte passande i Sävsjö, som vid tiden aspirerade på att bli stad. Det nya stationshuset togs i bruk år 1926 och ritades av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Folke Zettervall och visar på en brytpunkt i Zettervalls stil. Många av hans tidigare stationshus hade varit av tegel eller puts och ofta visat prov på storslagenhet och elegans. Stationen i Sävsjö byggdes med helt andra stilreferenser och influerades istället av den nya tjugotalsklassicismen, kombinerat med inspiration från den småländska stugan. Denna typ av inspirationskälla går att se vid många av privatbanorna i Småland (bland andra Vetlanda–Sävsjö Järnväg och Sävsjöström-Nässjö Järnväg), där arkitekten Yngve Rasmussen varit en betydande person. Stationshuset är idag välbevarat, men har ändå genomgått den för många stationshus förödande effektivisering som SJ genomförde på 1950- och 60-talet då snickarglädje och burspråk togs bort. En gång i tiden fanns på Sävsjö station väntsal för I-III-klasspassagerare, nattväntsal för I och II-klass, järnvägsrestaurang, biljettförsäljning, resgodsexpedition samt post.
På "Puckeln" fanns klockan fram till centralhallens ombyggnad 1925–1927. "Gamla klockan" flyttades inomhus och monterades på taket till den nyuppförda resgodskiosken inne i Centralens vänthall år 1927. Resgodsexpeditionen och uret med SJ:s emblem kom att bli en medelpunkt i centralhallen.
