Resonemang Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder resonemang, varianter, uttal och böjningar av resonemang

Resonemang synonym, annat ord för resonemang, vad betyder resonemang, förklaring, uttal och böjningar av resonemang.

Synonym till resonemang

Vad betyder och hur uttalas resonemang

Resonemang uttalas re|sone|mang [-a?´] och är ett substantiv -et; pl. resonemang.

Resonemang betyder:

Ordformer av resonemang

Singular

resonemang
obestämd grundform
resonemangs
obestämd genitiv
resonemanget
bestämd grundform
resonemangets
bestämd genitiv

Plural

resonemang
obestämd grundform
resonemangs
obestämd genitiv
resonemangen
bestämd grundform
resonemangens
bestämd genitiv

Resonemang är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Resonemang på Engelska

  • discussion - follow an extraordinary line of reasoning

Hur används ordet resonemang

  1. Traditionellt dras en gräns mellan arkeologiämnet och historievetenskapen. Arkeologer arbetar med att analysera fyndmaterial och kring fyndmaterialet utveckla resonemang om historiskt liv. Historikern arbetar huvudsakligen med skriftliga källor och att beaktar källans dubbla egenskaper: källan som kvarleva från det historiska förlopp i vilket den uppstått och ingått och källan som berättelse – krönikeartad eller förklarande – om händelser. Att granska, tolka och skapa en förståelse av källan och dess äkthet samt dess förhållande till andra källor kallas källkritik. Källkritiken omnämns ofta som historievetenskapens främsta bidrag till den vetenskapsteoretiska utvecklingen. (källa)
  2. Det resonemanget anser kritiker dock vara felaktigt eftersom acetylsalicylsyrapreparat innehåller farmakologiska mängder (500 mg i en typisk tablett) av den verksamma substansen. (källa)
  3. Vidgning eller byte av kontext eller sammanblandning av likartade kontexter under ett resonemang är en vanlig källa till felslut. (källa)
  4. De som blev de mest kända av de tidiga kyrkofäderna är Klemens av Alexandria (början av 100-talet), Origenes (184-254), Tertullianus (cirka 160-225), Hieronymus (347-420), Johannes Chrysostomos (347-407), Irenaeus (130-202), Ambrosius (340-397) och Augustinus (354-430). Vad de senare kyrkofäderna hade gemensamt var karaktärsfasthet, spartansk livsföring och självdisciplin. De ställde samtidigt samma krav på de kristna troende. De flesta var väl bevandrade i grekisk filosofi och försökte binda samman grekisk filosofi med kristendom genom att upptäcka kristna resonemang i grekisk filosofins olika skolor. De försökte få fram att de grekiska filosofiska tankarna var en föregångare till Nya Testamentets tankar. (källa)
  5. Den moderna litteraturkritiken kan ses som delad i två huvudsakliga arter, baserad på kritikens ambition. Den breda kritiken som är den man möter i dagsmedier ser ofta som sin främsta uppgift att hålla en så enkel och inbjudande nivå att läsaren informeras om innehållet och lockas att läsa originaltexten. En mer avancerad kritik ser som sin uppgift att ta den lästa litteraturen som utgångspunkt för ett teoretiskt resonemang - litteraturkritik kan i bästa fall vara ett verk nog så intressant som den litteratur som diskuteras. (källa)
  6. Gränsdragningen mellan begreppen är vag. Vissa väljer att använda public affairs och lobbying såväl som "samhällskontakter" som synonymer för samma aktivitet. Jesper Strömbäck beskriver public affairs som en slags lobbying. Han menar att begreppet egentligen bara syftar till att ge en mer positiv klang till lobbyistens arbete, och används för att skapa en mer tilltalande bild av branschen. För ett resonemang om branschens demokratiska för- och nackdelar se Lobbying i Sverige. (källa)
  7. Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltiga. Den vetenskapliga disciplinen logik är ett omfattande och vittförgrenat ämnesområde på gränsen mellan filosofi och matematik, och har som utgångspunkt studiet av giltiga slutledningar baserat på språkliga entiteters form, till skillnad från dessas innehåll. Logik som formell vetenskap har sitt ursprung i Aristoteles första systematiseringar av så kallade syllogismer, korrekta slutledningar givet två premisser. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.