Restaurangrörelse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet restaurangrörelse

1. År 1893-1894 gjorde Ander värnplikten vid Vaxholms artillerikår. Under större delen av sin levnad förde Ander därefter ett kringflackande liv med ett flertal misslyckade restaurangrörelser bakom sig. Tillsammans med sin fru drev han sedan 1894 rörelser i bland annat Strängnäs (1898) och Helsingfors (1903). I de källor som finns skylls de många misslyckandena framför allt på att Ander hade ett allt annat än måttligt intag av alkohol. Efter år 1900 häktades Ander även flera gånger för diverse småbrott och befann sig under en period på rymmen. År 1909 flyttade han med sin fru till föräldrarna i Karlsudd. Hans fru, Julia Charlotta Ander, kom senare att vittna om att han ett flertal gånger misshandlat henne när han var berusad och att hon varit rädd för att han skulle döda henne. (källa)
2. Aujalays första arbete som kock var på Arlandia hotell några år efter gymnasiet. Han fick sedan anställning på Operakällaren. Aujalay har sedan arbetat på bland annat restaurang Fredsgatan 12 och driver restaurangrörelsen i Winterviken i Stockholm, Fjällpuben i Åre, restaurang Tegelbacken och medverkar som jurymedlem i programmet Sveriges mästerkock och Sveriges yngsta mästerkock på TV4. (källa)
3. Vid sekelskiftet 1800-1900, och fram till "Nykterhetsepoken" 1909, innehades samtliga serveringsrättigheter för parken av källarmästare Ludvig Larsson. Han hade haft dessa rättigheter att utöva restaurangrörelse sedan 1877. (källa)
4. Troligen har inte Segerlind skött restaurangrörelsen i bottenvåningen själv, eftersom en annan person redan i november öppningsåret står för denna. Dessutom har verksamheten flyttats till andra våningen. Traktören och skådespelaren Carl Kjellström annonserar den 1 november 1812 i flera göteborgstidningar: "Undertecknad, som emottagit källarrörelsen uti hr L. Segerlinds nybyggda hus, Götha källare benämndt, wid Nye port, serverar uti andra våningen såväl med viner och likörer som frukostar, middags och aftonspisning från den 1 november 1812." Carl Kjellström. (källa)
5. Omkring 1906–1907 köpte Wilhelmina Skogh hela fastighetskvarteret Södermanland som gränsade mot Carl och Olga Milles fastighet på Herserudsklippan och uppförde där, mellan åren 1908 och 1910, sin mycket originella Villa Foresta efter förebilder från de medeltida riddarborgar hon hade sett på sina många resor till Italien via Rhendalen i Tyskland. Hon använde Villa Foresta som privatbostad fram till 1922, på senare tid även kombinerat med en reguljär restaurangrörelse. Ett aktiebolag bildades som 1922 tog över fastigheten inklusive alla inventarier. (källa)
6. År 1885 tog Göteborgs stad över besittningsrätten för Lorensberg medan man arrenderade ut restaurangrörelsen. Den 19 mars 1903 beslöt stadsfullmäktige att under högst fem år, räknat från den 1 oktober samma år, arrendera ut landeriet Lorensberg i 12:e roten. Villkoret var att staden skulle ha rätt att "... kort tid efter uppsägning, som dock icke finge ske tidigare än den 1 Oktober 1906, återtaga den mark som erfordrades för Kungsportsavenyens framdragning." Restaurangen övertogs 1910 av dansken Sophus Petersen, som genom sitt sätt att driva restaurangen kom att bli en krögarlegend. Det var på hans initiativ och bland annat finansierat av honom som man 1916 byggde Lorensbergsteatern, som ritades av arkitekten Karl Magnus Bengtson. Redan 1885 hade man byggt Lorensbergs Cirkus finansierad av direktör G. Schumann. Cirkusen brann dock ned men återuppbyggdes år 1900. (källa)
7. Dåvarande fastighetsägaren var en kapten C.G. Börgström. 1893 sålde Jones restaurangrörelsen till Wilhelm Rössberg, en tysk före detta sockerbagare, som hade sadlat om till gipsgjutare och skulptör. Han döpte verksamheten till Restaurant och Café Rösberg och gjorde om den till en tysk Bierstube. Det bjöds på tysk Hausmannskost, korvar och öl. Jones "Grotta" förvandlade han till Blå grottan på Capri med gipstuppar och odjur som hade lysande ögon. Det blev dock för mycket stötande liv från Rössbergs verksamhet. Han tvingades lämna restaurangen och återvände till Tyskland. Ny ägare blev tegelhandlaren Carl August Andersson, kallat "Tegel-Anders", en tidigare pråmskeppare. 1890 fick han tillstånd att driva en "källarrörelse" på Stora Fjäderholmen men gick i konkurs 1898. Nu skulle han försöka sin lycka vid Norrmalmstorg och döpte om lokalen till Metropol. Men satsningen gick inte heller bra och 1899 eller 1900 gick han i konkurs igen. (källa)
8. År 1983 träffades avtal med AB Krogarna - Christer von Arnold om restaurangrörelse på platsen och 1984 återinvigdes Clas på Hörnet igen som krog under ledningen av krögaren Christer von Arnold. Stadsmuseet i Stockholm välkomnade att det åter skulle bli restaurang i kvarteret. Det som fanns kvar från Carl Westmans tid blev grunden till en ny restaurang och ett hotell med 17 rum inredd i gustaviansk stil. För ritningarna stod K-konsults arkitektavdelning. Anläggningen består idag av ett gulputsat korsvirkeshus i två våningar mot Birger Jarlsgatan och en rödmålad flygel i trä inåt gården. Flygeln är ett nybygge med betongstomme vilken ersatte en liknande byggnad som var i dåligt skick med delvis rutten stomme. I vinkeln mot innergården står en nybyggd paviljong. (källa)
9. Ursprungligen byggdes huset för konditoriservering och restaurang och kallas på äldre vykort Kafé Höganloft. Restaurangrörelsen bedrevs en bit in på 1940-talet, innan dålig lönsamhet gjorde att den avvecklades. 1945 köptes fastigheten av Lidingö stads Tomt AB för att ställas till Hemvärnets förfogande och blev Lidingös Hemvärnsgård. Hemvärnet bedrev till en början också en konditoriverksamhet i bottenvåningen, kallat Hemvärnsgårdens Konditori och Hembageri. Parallellt användes gården under perioder dagtid även som skola och daghem. (källa)
10. Den 28 januari 1923 övertogs fastigheten av hushållsskolan Margaretaskolan som drev restaurangrörelse samt hade festvåning. Det var Hanna Lindmark som köpte villan för sin hushållsskola. I det delvis ombyggda och renoverade palatset öppnade hon sin åttonde Margaretaskola. Lokalerna i första våningen användes för matservering, och i den tredje våningen var de tidigare tjänsterummen omgjorda till små hotellrum. (källa)