Revir Synonymer Betyder Uttal

• hem
• område

Hur används ordet revir

1. Fåglars läten används bland annat för att hävda revir, vid val av partner, för att varna, för igenkänning mellan individer och för att ge respons på individer av samma art. (källa)
2. De flesta arter skapar ett revir som de bland annat försvarar med läten, uppvisning av praktfulla fjäderdräkter och rent fysiska attacker. Vissa fåglar häckar i kolonier där gruppen hävdar reviret mot yttre angrepp. Inom reviret byggs ett rede som kan vara allt ifrån en grund urgröpning i marken till exempelvis en havsörns bo som kan väga mer än ett ton. Det minsta dokumenterade fågelboet är skapat av en kalliopekolibri och har en boskål på bara 2 centimeter. Vissa arter begagnar samma boplats år efter år, medan andra bygger ny varje år. Ofta byggs flera bon antingen före eller efter parningen. Exempelvis korsnäbbar bygger sina bon redan under vintern och gärdsmygen bygger ett flertal bon, och honan utser sedan det slutgiltiga boet där hon lägger sina ägg. Detta rede är det enda som fodras med dun och fjädrar. Hos ett flertal arter har man observerat att både honan och hanen sätter igång med en form av ceremoniella bobyggen direkt efter parningen. Vissa arter som backsvala, kungsfiskare och vissa alkor och liror gräver gångar i jorden där de lägger sina ägg. (källa)
3. Arten bebor endast öppna slätter och kan synnerligen länge avstå från att dricka vatten. Gemsbocken släcker sin törst genom att förtära en del saftiga växter. I sina upp till 150 centimeter långa horn äger den ett mycket verksamt försvarsvapen. Djuret har ofta identifierats med mytologins enhörning och horn av gemsbock såldes i England under medeltiden som horn av enhörning. Födan består av gräs, rot, blad, kvistar och bär. Honor lever i flockar med cirka 30 individer. Hannar lever ofta ensam i närheten av flocken. Ibland sammansluter sig flera flockar till stora hjordar med 200 eller fler medlemmar och då ingår även hanarna. Det finns även mindre flockar med en alfahane. Ensamlevande hanar har ett revir som är cirka 25 km² stort och de försöker para sig med honorna av de flockar som finns i reviret. (källa)
4. Geparden är aktiv på dagen. På så sätt undviker den kontakt med mera nattaktiva rovdjur som lejon, leopard och fläckig hyena. De nämnda rovdjuren stjäl annars gepardens byten eller utgör en fara för gepardens ungar. Honor lever vanligen ensamma, med undantag av tiden när de föder upp ungarna. Hannar är däremot mera sociala än andra kattdjur. De lever i grupper av två till tre individer (vanligen bröder från samma kull). I sällsynta fall förekommer grupper med upp till 15 individer. Hannar och honor träffas bara för parningen och de skiljs kort efteråt. Individerna eller grupperna har revir som markeras med urin. (källa)
5. Genetternas habitat utgörs av båda öppna gräsmarker och täta skogar. De lever ensamma och är aktiva under natten. Under dagen vilar de i bergssprickor, i håligheter i träd eller i bon som lämnats av andra djur. De har bra förmåga att klättra men letar vanligtvis på marken efter föda. Varje individ har ett revir som är upp till 8 kvadratkilometer stort. Dessa revir kan överlappa varandra men bara för individer av olika kön. De har möjlighet att avsöndra ett ämne som liknar mysk från sina analkörtlar. Dessutom har de olika läten för att kommunicera med artfränder. (källa)
6. Grävlingen har dålig syn och luktsinnet är avgörande för grävlingens överlevnad. De lämnar doftspår och lär sig känna igen främlingar med hjälp av lukten. När de blir skrämda reser de ragg och ser större ut. Grävlingar är inte ovana vid fysiska slagsmål med andra grävlingar eller djur. Strider mellan artfränder sker oftast när en främmande individ tar sig in i gruppens revir, som är 50 till 150 hektar stort. (källa)
7. Jakt på vilda gäss är vanligt runt om i världen. Främst för köttet men även för att hålla nere stammen i vissa områden. På många platser har gäss planterats in av jägare som bytesdjur. Exempelvis har kanadagåsen introducerats runt om i Europa i detta syfte. Gäss har domesticerats av människan under mycket lång tid för att hållas för ägg, dun och kött. Gäss används också som vaktdjur istället för hundar, eftersom gäss ogillar främlingar och kan föra mycket oväsen om det kommer in en inkräktare på deras revir. De springer då fram med sänkta huvuden och ett argsint väsande för att jaga bort inkräktaren. (källa)
8. Hasselmusen vistas huvudsakligen i träd. Varje individ har ett revir med en radie på 150–200 meter. Reviret markeras med urin och sekret från analkörtlarna. Sommarboet, som byggs av löv, mossa, torrt gräs ormbunkar och andra växtdelar, fästs på grenarna av någon tät buske, upp till 5 meter över marken. Vintern tillbringar den i ett väl ombonat bo under trädrötter, i trädhål och liknande. Under vinterdvalan sjunker kroppstemperaturen markant. (källa)
9. Under häckningstiden markerar den revir genom spelflykt då den störtdyker med utbredda stjärtfjädrar som då vibrerar kraftigt vilket åstadkommer ett mekaniskt surrande eller brummande läte som ibland har beskrivits som bräkande. Boet är en grund uppskrapad grop i marken. Den lägger i genomsnitt fyra ägg men kullar på två till fem ägg förekommer. Honan ruvar äggen i 17-20 dagar och efter att de kläcks tar båda föräldrarna hand om ungarna. (källa)
10. 36 timmar efter att ha kommit ut ur puppan är honan mottaglig för befruktning. Hannen bestiger henne bakifrån. Hannarna hävdar revir mot inkräktande hannar och försöker befrukta alla honor som kommer in i reviret. (källa)