Revolution Synonymer Betyder Uttal

• omstörtning
• omvälvning

Hur används ordet revolution

1. År 1550 omtalas för första gången köldblandningar framställda med salpeter i vatten. Detta blev en revolution för glasstillverkningen och innebar att man kunde framställa glass i modern mening, en hårdfrusen jämn massa. Mot 1600-talets slut hade man funnit att en blandning av is eller snö och grovt salt kunde sänka temperaturen till minus 15 eller minus 20 grader. (källa)
2. Den tekniska revolution som verkar ske snart sagt varje år enligt tillverkares reklamblad är dock betydligt överdriven. Till exempel kan utrustning från 1990-talet, som var utmärkt då och anskaffbar till överkomligt* pris, vara så bra att den inte kan detekteras av tränade lyssnare vid blindtest. Ett högt pris eller att en utrustning kallas "high end" är inte heller någon säker indikation på en mer högkvalitativ ljudåtergivning än vad en utrustning med ett mer överkomligt pris har. Rummet akustiska egenskaper och anpassningen mellan rum och utrustning spelar också en väsentligt större roll än många förstår. (källa)
3. Vad som sedan hände är omtvistat, kanske skedde brottet mellan den sociala och den politiska delen av det internationella ungdomsupproret just vid denna tid. Hippier blev yuppies (jmf: Jerry Rubin) och rörelsen politiserades kraftigt åt det anarkistiska och socialistiska hållet. Det mytomspunna året 1968 innebar början på en revolutionär vänstervåg över hela världen, där statens våldsupptrappning, Vietnamkriget och Kulturrevolutionen i Kina troligtvis ökade spänningarna. Hippiekulturen utsattes också för en kraftig kommersialisering, där de lokala köpmännen såg en chans att tjäna pengar på kläderna, konsten och musiken. (källa)
4. Historism, uppkom som historiefilosofisk ståndpunkt i norra Tyskland, England och Frankrike under första hälften av 1800-talet. Leopold von Ranke och Wilhelm Dilthey (1833-1911) var tyska pionjärer, som betecknade alla kulturyttringar som produkter av den historiska utvecklingen och alltså förnekade dessas beroende av tidlöst giltiga normer. Historismen var en reaktion mot händelserna i Frankrike 1789 och vad denna revolution innebar. Motsvarande teori inom rättsfilosofi kallas den historiska skolan. (källa)
5. Under 1950-talet blev det vanligt att bladen höljdes i glasfiber vilket gjorde klubborna lättare, billigare och tåligare. Det blev starten på en revolution där glasfiber blev ett allt viktigare som material i klubborna – även i skaften. 1980 kom klubbor i aluminium och redan året därpå godkändes de för bruk i NHL. Aluminiumklubborna var ännu lättare än glasfiber och dessutom kunde man byta blad på dem vilket höll kostnaden för nya klubbor nere. Under 1990-talet kom klubbor i kolfiber som lät spelarna själva justera sina klubbor – de var dock inte särskilt kostnadseffektiva. 1995 kom klubbor i kompositmaterial som idag är de helt dominerande. De är lätta och flexibla, men går också lätt sönder. Spelare förbrukar därför ofta många klubbor under en säsong. (källa)
6. Den återföddes under den franska revolutionen som en allmänt brukad spetsig huvudbonad av rödfärgat ylle, prydd med en stor trefärgad kokard. Den franska benämningen är ofta bonnet rouge ("röd mössa"). Enligt traditionen kom den på modet i Paris 1792 då de lössläppta galärslavarna, vilka förut tjänat i regementet Lullin de Châteauvieux men på grund av myteri dömts till galärerna, återvände. Den blev en frihetssymbol för de radikalaste revolutionsmännen, som uppträdde i denna mössa vid politiska folkmöten och på klubbarna. Vid upploppet i Paris den 20 juni 1792 tvingades Ludvig XVI att sätta på sig en frihetsmössa, och även kvinnor använde den. För övrigt förekom frihetsmössan på offentliga handlingar, i stämplar, sigill och så vidare. (källa)
7. Måndagen den 26 juli 1830 kunde Paris borgerlighet i tidningarna läsa om de kungliga påbuden som skulle hindra dem från att nå de mest prestigefyllda ämbetena i landet. I protest vägrade medlemmar av Parisbörsen att låna ut pengar och fabriksägare stängde sina fabriker. Detta fick i sin tur effekten att mängder av fabriksarbetare lämnades att klara sig själva på gatan utan möjligheter till försörjning. På grund av den begynnande industriella revolutionens samhällsomvälvningar hade situationen för Frankrikes arbetarklass nått ett explosivt stadium och arbetslösheten var sedan sommaren 1829 hög. Därför började även Paris arbetare att gå ut på gatorna och protestera. Medan flera tidningar lades ner i enlighet med den nya lagen lovade andra tidningsägare att inte hörsamma den nyinförda presscensuren. När så ordningsmakten samma kväll slog till mot en tryckpress möttes de av en uppretad folkmassa som ropade slagord mot kungahuset. (källa)