Revolutionsromantik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet revolutionsromantik

1. Anhängarna kallades taistoiter och rörelsen, som främst appellerade till studenterna, som från slutet av 1960-talet strömmade till partiets minoritetsflygel med avsikten att kämpa för ideal som den europeiska nyvänstern – av vilken detta finländska fenomen var en yttring – redan upplevde som förlegade. Studenternas revolutionsromantik var mentalt besläktad med den idealisering av sovjetsamhället som under decennierna mellan de båda världskrigen hade förekommit i intellektuella kretsar i Västeuropa, bland annat i Storbritannien. Från studenternas led spred sig denna romantik till kulturlivet och medierna. Dess företrädare lyckades uppnå synliga positioner särskilt inom det statliga Yle. (källa)
2. Babel skrev: "Först 1923 har jag lärt mig att uttrycka mina tankar på ett klart och inte alltför långrandigt sätt. Därefter återupptog jag skrivandet." Flera historier som senare inkluderades i Budjonnyjs röda ryttararmé publicerades i Vladimir Majakovskijs tidskrift LEF ("ЛЕФ") 1924. Babels uppriktiga beskrivning av krigets brutala verklighet, i kontrast till revolutionsromantiken, förskaffade honom några mäktiga fiender, bland annat chefen för första kavalleriarmén Budjonnyj, men Gorkijs ingripande bidrog till att rädda boken, och den översattes snart till många språk. (källa)
3. Béranger föddes i en småborgerlig familj (adelspartikeln de i namnet lade han sig senare själv till med). Han tillbringade barndomen hos farfadern, som var skräddare, och var som liten pojke vittne till stormningen av Bastiljen. Han flyttade senare till Péronne, där han bodde hos en tant som drev ett värdshus där. Han började som lärling vid ett tryckeri, och fick undervisning i versskrivandets konst. Som femtonåring genomgick han Institu patriotique i Péronne, en elementarskola driven efter Rousseaus principer. Han återvände därefter till Paris, där han försökte försörja sig med att skriva komedier. I tjugoårsåldern författade han ett epos, Clovis, samt en idyll La Pélerinage i fyra sånger, båda i François-René de Chateaubriands stil. Han led vid den här tiden stor nöd under sitt bohemliv, och när fattigdomen var som värst, funderade han på att emigrera till Egypten. Efter hand började han skriva visor och lyriska småsaker, och det gick lite bättre. 1803 skickade han en bunt manuskript till Lucien Bonaparte, som gav honom uppmuntran och ett stipendium. En liten tid senare fick han även en enklare tjänst vid Parisuniversitetets sekretariat. Under bourbonska restaurationen blev hans visor och populära, med sina spår av revolutionsromantik och Napoleonbeundran. Kungamakten uppskattade dem däremot inte. Den första samlingen utkom 1815, och den andra, som utkom 1821 renderade honom 3 månaders fängelse och böter. Då den fjärde samlingen utgavs 1828, höjdes straffsatsen till 10 000 francs böter och 9 månaders fängelse. Bötessumman var dock vid den här tiden inget större problem för Béranger, som var en av de populäraste författarna vid den här tiden. Vid Februarirevolutionen 1848 invaldes han med överväldigande röstsiffror i konstuterande församlingen, trots att han undanbett sig engagemang inom politiken. (källa)
4. Hollywood Indians kännetecknades av högt tempo och revolutionsromantik med glimten i ögat. Man delade oftast upp sina spelningar i två olika set, mest för att bandet skulle få pusta ut. (källa)