Riksarkiv Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet riksarkiv

1. Statsheraldiker är en tjänst vid det svenska Riksarkivet med ansvar för frågor som rör heraldik. Statsheraldikern handlägger ärenden som rör Sveriges flagga, riksvapen, och statliga myndigheters heraldiska vapen och emblem, samt biträder kommuner, organisationer och privatpersoner i heraldiska ärenden. Därtill ska statsheraldikern främja forskning om heraldik. (källa)
2. Användning och registrering av statliga vapen såsom landskapsvapen styrs av Patent- och registreringsverket. Behörig länsstyrelse i fråga om landskapsvapen är den länsstyrelse som har sitt säte inom landskapet eller länsstyrelsen i det län som innehåller den största delen av landskapet. Riksarkivet har hand om statens heraldiska verksamhet och genom sin heraldiska nämnd ser riksarkivet till att vapen eller heraldiska emblem som syftar på staten eller statsmyndigheterna utförs i enlighet med heraldiska normer. Riksarkivet kan göra utredningar och vidta åtgärder på det heraldiska området, till exempel på uppdrag av kommunerna till vilka Riksarkivet får upprätta förslag till kommunala vapen och genomföra heraldiska utredningar om sådana vapen. Avbildning av sådana vapen, flaggor eller emblem skyddas genom att publiceras av Patent- och registreringsverket i verkets registreringstidning för varumärken. (källa)
3. Riksarkivarie är den högsta chefen för ett lands nationella arkiv och titeln för generaldirektören för Riksarkivet i såväl Sverige som i Finland. (källa)
4. Krigsarkivet (KrA) är en arkivmyndighet inom Riksarkivet för myndigheter under försvarsdepartementet. Krigsarkivet har verkat sedan 1805, och är sedan 2020 baserat i Täby med lokaler vid Mätslingan 17 i Arninge. Arkivet innehar militära handlingar från 1500-talet och framåt. (källa)
5. Skövdes första kyrka helgades åt S:ta Helena, och hon blev avbildad i stadens äldsta kända sigill från 1591. Inför stadens 600-årsjubileum år 2001 önskade kommunen sig en förenkling av vapnet, som efter flera omarbetningar godkändes av Riksarkivet. (källa)
6. Bland svenska autografsamlingar kan framhållas den Bondeska, tidigare på Ericsbergs slott (Ericsbergs autografsamling, idag i Riksarkivet), Lewenhaupts, tidigare på Sjöholms slott (Sjöholmssamlingen, även i Riksarkivet) samt Kungliga bibliotekets och Göteborgs universitetsbiblioteks Dickson-Bukowskiska samling. (källa)
7. von Feilitzen promoverades till filosofie magister i Uppsala 1845 samt anställdes två år senare i Riksarkivet, där han 1874–1877 var aktuarie och 1877–1885 arkivarie. Åren 1851–1874 var han jämte Carl Johan Bohman föreståndare för Stockholms lyceum. Sitt författarskap inledde von Feilitzen vid 20 års ålder med en serie folkskrifter, av vilka den första, Grannarne i skärgården (1840), länge blev hans signatur. Av dessa småskrifter, med vilka han ville förädla och upplysa de lägre klasserna, kan nämnas Sågsbo-Barnens vandringsår (1842), Hultet förr och nu, eller midsommaraftonen (1843), Hult-Eriks och Elins historia (1843), Farfars historiska berättelser (1848) och Tomtebolycka, saga ur lifvet (1852). (källa)
8. Riksarkivets databas över Konseljärenden 1840–1920. (källa)
9. Gångstråket rundar stadsdelen Marieberg i söder med utsikt över Mälaren. På Mariebergs kulle reser sig flera för Stockholms stadsbild karakteristiska höghus: DN-skrapan, SvD-huset samt bostadshusen Bacon-Hill och Dragspelshuset. I den senare hade förre statsministern Tage Erlander en femrummare, därför kallas byggnaden även Erlanderhuset. Inne i berget gömmer sig Riksarkivets klimatiserade magasin. Nere vid stranden ligger Italieninspirerade Villa Adolfsberg från 1851 och Triewalds malmgård som har sitt namn efter uppfinnaren och konstruktören Mårten Triewald. Det följer Smedsuddsbadet och Rålambshovsparken. Parken har sitt namn efter Rålambshovs gård, en av Stockholms malmgårdar som ligger tätt intill Västerbron (invigd 1935). Gården uppfördes år 1801 efter arkitekt Carl Christoffer Gjörwells ritningar. (källa)
10. Efter en vunnen stadsplanetävling om Mariebergsområdet på 1960-talet gick uppdraget att rita det nya Riksarkivets huvudbyggnad till Åke Ahlström. Uppdragsgivare och byggherre var Byggnadsstyrelsen. Byggnaden stod klar 1968. Administrationsbyggnaden gestaltade Ahlström med bröstningsband i rött Helsingborgstegel och fönsterband med korrugerad kopparplåt mellan fönstren. Forskarsalarna ligger i nedre planet och får dagsljus via två stora taklanterniner. Den största delen av anläggningen är magasinet under mark. Det har sex våningsplan och placerades in i ett bergrum stor som en katedral. (källa)