Riksdag Synonymer Betyder Uttal

• parlament

Hur används ordet riksdag

1. Sålunda bestämdes, att förmyndarregeringen skulle hänskjuta alla frågor, som dess medlemmar inte kunde enas om till hela rådet, samt att ständerna skulle sammanträda vart tredje år, deras "kommunikation och betänkande" erfordrades vid nybesättande av riksämbetena. 1660 års additament togs som en kompromiss mellan de många stridande viljorna och intressena vid 1660 års riksdag. Det representerar på grund av sin allmänna tendens, som ej var gynnsam för högaristokratin, ett viktigt led i Sveriges konstitutionella utveckling, trots att det var gällande endast under Karl XI:s omyndighetstid. (källa)
2. Med tiden fick gillena en allt starkare religiös prägel, och reformationen ogillade gillenas fokusering på katolska helgon vilket kom att betyda slutet för det medeltida gillesfenomenet. Västerås riksdag 1544 beslöt om att upplösa landets kvarvarande gillen. (källa)
3. Samtliga gruppledare och vice gruppledare i Sveriges riksdag. (källa)
4. År 1878 beslutade Sveriges riksdag att reformera de gamla svenska enheterna för mått och vikt. Detta skulle genomföras under en tioårig övergångsperiod 1879–1888, och i samband med detta kom litern i bruk i Sverige. (källa)
5. Under 1500-talet blev herredag den vanligaste benämningen just för sådana stora riksmöten av alla stånd, även om ordet "riksdag" då och dök upp i sammanhanget. De valda ombuden kallades ännu under 1600-talet (särskilt för bönderna) herredagsmän eller herredagskarlar, och deras arvode för herredagspenningar. (källa)
6. Under medeltiden översattes den nordiska titeln jarl till dux, vilket är latin för hertig. Efter den siste jarlen (Birger jarl) kom titeln hertig eller dux i Sverige att bara användas för söner inom kungahuset, med ett enda undantag, hertig Bengt Algotsson. Gustav Vasa utnämnde i sitt testamente de tre yngre av sina söner – Johan, Magnus och Karl – till hertigar över var sitt område med stor självständighet, vilket fick Erik XIV att snabbt efter sitt trontillträde att sammankalla ett riksmöte i Arboga – för övrigt det första som kallades för riksdag – där han genomdrev en ökad kontroll från kronans sida över hertigdömenas administration och rättsskipning. Landskapen i Sverige ansågs på den tiden i sig vara hertigdömen eller grevskap (beroende på sin storlek och betydelse) även om de ofta inte hade någon prins som hade dem som titulära hertigdömen eller grevskap. (källa)
7. Sedan de förslag, som framlades under Karl IX:s regeringstid för att ordna kungens domsrätt genom en efter de förändrade tidsförhållandena avpassad utveckling av de äldre formerna för denna, de så kallade lands- eller rättartingen och räfstetingen, inte lett till något resultat, framlade Gustav II Adolf till 1614 års riksdag förslag om inrättande i Stockholm av en "konungslig Hofrätt och öfversta dom", vilken såväl i kungens närvaro som i hans frånvaro skulle äga makt att döma kungens dom. Från denna domstol skulle inget överklagande få äga rum. (källa)
8. I Sverige kan polis och tull göra husrannsakan. I svensk grundlag finns ett skydd mot husrannsakan, 2 kap. 6 § regeringsformen (RF). Skyddet mot husrannsakan kan enligt 2 kap. 21 § RF begränsas endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och som får anses nödvändiga med hänsyn till det ändamål som har föranlett den (proportionalitetskrav). Europakonventionen innehåller också bestämmelser till skydd för privatlivet och det egna hemmet, och myndigheterna har endast rätt att göra avsteg från dessa individers rättigheter för att uppnå särskilda mål, vilka anges i artikel 8 i konventionen. Grundlag och Europakonventionen får ej brytas genom av riksdag stiftade lagar. (källa)
9. men behöll länge sin betydelse som bestämmande de minsta områdena förättskipningsverksamheten på landsbygden. Under ståndsriksdagens tid hade häraderna - respektive närmast motsvarande lokala institutioner i andra delar av landet - en viktig politisk roll genom att de var valkretsar vid val av riksdagsmän i bondeståndet. Valet förrättades i allmänhet av socknarnas utsedda ombud. Det var tillåtet för flera härader att förena sig om en riksdagsman, och detta förekom inte sällan då en riksdag var förenad med ansenliga omkostnader för resa och logi, men en på detta sätt vald riksdagsman hade inte mer än en röst i ståndets omröstningar. (källa)
10. Satsningen gav resultat. Valet 1973 slutade i 175 mandat för vardera blocket och det som kallats jämviktsriksdagen. Viktiga frågor fick avgöras med hjälp av lottdragning. (källa)