Riksdagsarbete Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet riksdagsarbete

1. Malmroth, som var prästson, blev 1900 filosofie doktor i Lund på avhandlingen Om kamrarnas inbördes ställning i stater med tvåkammarsystem samt avlade 1902 examen till rättegångsverken. Efter tjänstgöring i Järnvägsstyrelsen och Civildepartementet blev han 1909 t. f. byråchef i nämnda departement och föredragande inför Regeringsrätten, 1912 extra föredragande i Lantförsvarsdepartementet samt 1915 krigsråd och chef för Arméförvaltningens civila departementes kameralbyrå. Han var i Lantförsvarsdepartementet tillförordnad expeditionschef för administrativa ärenden 1911–1914 och för riksdagsärenden 1914–1916 samt blev 1916 departementets expeditionschef. Jämsides härmed anlitades Malmroth från 1906 som sekreterare i flera riksdagsutskott, bland annat i rösträttsutskottet 1907 och i försvarsutskottet sommarriksdagen 1914, samt var sekreterare i reglementeringskommittén 1905–10 och i kommittén för riksdagsarbetets ordnande 1907. Malmroth blev 1917 kansliråd och statssekreterare, 1918 sekreterare i försvarskommissionen och var 1919–1922 försvarsrevisionens generalsekreterare, 1920 blev han statssekreterare i Försvarsdepartementet. Efter detta blev Malmroth 19 april 1923 försvarsminister i regeringen Trygger och framlade 1924 dennas förslag till ny försvarsorganisation och avgick efter dettas fall och de nya andrakammarvalen med den övriga ministären 18 oktober samma år. (källa)
2. Riksdagsordningen (RO) är en lag med bestämmelser om riksdagsarbetet. I Regeringsformen finns de grundläggande reglerna om riksdagen, i Riksdagsordningen detaljerade bestämmelser om arbetet i riksdagen och i vallagen detaljerade bestämmelser om val till riksdagen. Den nu gällande Riksdagsordningen i Sverige är från 2014 och ersatte den tidigare som var från 1974. Ändringarna var främst redaktionella och språkliga. Den nya lagen innehöll också regler som hur riksdagen beslutar om statsbudgeten och om ledamöters möjligheter att lämna in motioner. (källa)
3. Ett riksmöte (före 1975 benämnt Riksdag) varade i äldre tider under en begränsad del av året i enlighet med gällande Riksdagsordningen. Detta då riksdagsarbetet ursprungligen inte var något heltidsarbete, utan bestod av intensiva perioder av sammanträden och debatter i Riksdagen. Före en förändring i Riksdagsordningen 2003 avslutades riksmötet i början av sommaren, varpå nästföljande riksmöte inleddes i september, men sedan 2004 sträcker sig riksmötet över hela året. Varje riksmöte inleds formellt vid Riksmötets öppnande varje september med att Statschefen jämte Riksdagens talman förklarar mötet öppnat inför den församlade kammaren. (källa)
4. Talmannen leder riksdagens arbete. Det innebär att talmannen har det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Därtill leder talmannen kammarens sammanträden och är riksdagens främste representant. Sedan 2018 är Andreas Norlén riksdagens talman. (källa)
5. I riksdagsarbetet började han också taga en allt mera framskjuten del. Vid riksdagen 1751–1752 var han en av hattpartiets kandidater till lantmarskalk, insattes i sekreta utskottet och gjorde sig så gällande, att franske ambassadören tillskrev riksdagens förlopp efter hans önskningar förnämligast Lantingshausens och Ulrik Scheffers kloka ledning. Hans kraftiga motstånd mot hovets planer på ökad konungamakt gjorde honom där så illa anskriven, att, oaktat Lantinghausen under riksdagen 1755–1756, då han på nytt var medlem av sekreta utskottet, var uppförd på ej mindre än fyra riksrådsförslag, han varje gång blev av konungen förbigången. (källa)
6. Efter att han omhändertagits av polisen för fylleri den 6 februari 2011 gjorde Petzäll uppehåll i riksdagsarbetet enligt Sverigedemokraternas vice gruppledare Sven-Olof Sällström. Den 25 mars 2011 återvände Petzäll till politiken efter en tid på ett behandlingshem. (källa)
7. Vid riksdagen året efter, 19 januari 1948, fullföljde Skoglund kritiken, och menade att det var olyckligt med en riksdag som samlades 10 till 11 månader per år, eftersom riksdagsarbetet därmed skulle komma att kretsa kring kanslihuset och regeringen. (källa)
8. Efter att ha adlats 1818 deltog han i riksdagsarbetet samt var 1828, 1834 och 1840 ledamot av statsutskottet. Han var aktiv i ordnadet av Sveriges marina försvar och ville införa en särskild skärgårdsflotta. Han var genom ett förslag 1818 initiativtagare till Väddö kanal i Roslagen. Han var även en ivrig nykterhetsförespråkare och en av honom författad broschyr om brännvinsmissbruket trycktes i över 45 000 exemplar. Hagelstam medverkade därvid till att brännvinsskatten omlades 1855 och husbehovsbränningen förbjöds 1860. (källa)
9. Wedén gick på läroverket och därefter maskinfackskola. Han vårdades upprepade gånger på sanatorium för lungtuberkulos, och var nära att avlida av sjukdomen, som gav honom bestående hälsoproblem. År 1930 fick han anställning i faderns företag F E Lindström AB, där han 1945 befordrades till disponent, och 1954 till vd. Vid sidan av sin yrkeskarriär var Wedén invald i stadsfullmäktige från 1947, där han redan efter två år blev dess vice ordförande. Wedén var under världskriget mycket engelskvänlig och avskydde nazismen och dess svenska medlöpare, något som fick honom att välja Folkpartiet och inte Högerpartiet. År 1949 invaldes han för Folkpartiet i riksdagens andra kammare för Södermanlands läns valkrets, och året därpå ingick han i FN-delegationen och valdes till ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund. Hans främsta intresseområde i riksdagsarbetet var under flera år bostadsfrågorna, där han utifrån erfarenheterna från Eskilstuna verkade för ökat byggande och bättre sanitära och bostadssociala förhållanden. (källa)