Riksdagsbeslut Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet riksdagsbeslut

1. Hundskatt har även förekommit tidigare. 1861 kom exempelvis ett riksdagsbeslut som lät kommuner ta ut högst 5 riksdaler riksmynt per år vilket senare höjdes till max 15 riksdaler riksmynt. (källa)
2. KU granskar regering och statsråd löpande och i särskilda fall efter s.k. KU-anmälningar. Den löpande granskningen läggs fram årligen i ett betänkande, kallat granskningsbetänkande, förut kallat "dechargebetänkandet". Kommer en anmälan in, inleder de utfrågningar av berörda personer. Utfrågningarna är sedan 1988 offentliga. Om åtal skulle vara aktuellt mot ett statsråd, är det KU som avgör detta. Fallet går då direkt till Högsta domstolen. Senaste gången ett statsråd åtalades var under mitten av 1800-talet, vilket togs upp i den numera avskaffade riksrätten. Vanligare är att KU kritiserar statsråd efter en utfrågning, vilket kan resultera i misstroendevotum mot vederbörande. Utskottet har även sista ordet i vissa prövningar och beredningar inför riksdagsbeslut. (källa)
3. Under de senaste 15 åren har arealen minskat med omkring 5 %, eftersom Sveaskog enligt riksdagsbeslut säljer av delar av sitt skogsinnehav för att stärka det privata skogsbruket. (källa)
4. När regeringen beslutat om en proposition skickas den till riksdagen. Det riksdagsutskott inom riksdagen som ansvarar för propositionens område behandlar propositionen och skriver ett utskottsbetänkande. Det är en skrivelse till övriga riksdagen med förslag till riksdagsbeslut, det vill säga om och hur det skall stiftas nya lagar. Riksdagsledamöterna kan även komma med motförslag eller förslag på ändringar i form av egna motioner som svar på propositionen. (källa)
5. Sedan 1 juni 2008 är Lantmäteriet även inskrivningsmyndighet. Divisionen handlägger ärenden som gäller inskrivning i fastigheter, till exempel lagfarter, panträtter, avtalsservitut och nyttjanderätter. Verksamheten är enligt riksdagsbeslut lokaliserad till 7 orter, Hässleholm, Eksjö, Uddevalla, Norrtälje, Mora, Härnösand och Skellefteå. (källa)
6. Medborgarhusen i Sverige uppfördes i regel i kommunal regi eller i privat regi med kommunalt stöd. Namnet medborgarhus gavs officiell prägel av den dåvarande socialdemokratiska regeringen, när den formulerade villkoren för offentligt stöd till allmänna samlingslokaler i början av 1940-talet. Ett riksdagsbeslut om möjligt kommunalt stöd togs 1942. (källa)
7. Allt som en myndighet utför är inte myndighetsutövning. Sådant som inte gäller myndighetens beslut med stöd av författning, regeringsbeslut eller riksdagsbeslut är inte myndighetsutövning. Exempel på sådant som faller utanför begreppet är avtal som helt vilar på privaträttslig grund, löneutbetalningar, inköp av löpande karaktär samt lämnande av allmänna råd och upplysningar. Gränsdragningen har betydelse bland annat för tillämpningen av de skadeståndsregler som nämns ovan. Avgifter som tas ut som en del av myndighetsutövning är dessutom momsfria i Sverige. (källa)
8. Enligt 1766 års av konungen gillade riksdagsbeslut upphävdes alla förordningar och resolutioner om rang. Gustav III återupplivade inte rangordningen. Det överensstämde med hans politik att hålla frågan öppen, och i praktiken fäste han stort avseende vid börden. Några bestämmelser utfärdades inte, och det ansågs efter hans död att de gamla rangförhållandena åter skulle inträda, och vid 1809 års revolution och alltsedan togs för givet, att 1714 års rangordning ännu var gällande. Regeringsformen av 1809 (§ 34) föreskrev ursprungligen att statsministrarna skulle inneha rikets högsta värdigheter, statsråden ha generals och justitieråden generallöjtnants rang. Sedermera föreskrevs i grundlagen endast, att rikets högsta värdighet skall innehas av statsministern och ministern för utrikes ärendena och den närmast därintill av statsråden. Enligt Riksmarskalksämbetets cirkulär av 23 november 1885 angående rang och placering tog statsministern, ministern för utrikes ärendena och riksmarskalken rang och säte efter varandra i nu nämnd ordning, efter dem tilldelades plats under riksdag i Sverige åt kamrarnas talmän. Vid avskedstagande bibehölls ämbets- och tjänstemän sin högsta innehavda ämbetstitel och rang, med undantag av statsrådsledamöter, vilka redan, enligt kunglig resolution den 10 januari 1868, jämte serafimerriddare tillagts värdighet näst efter statsrådets i tjänst varande ledamöter, enligt kunglig resolution den 3 november 1871 förlorade de emellertid av grundlagen för dem stadgad rang och värdighet, då de upphörde att vara ledamöter av statsrådet. (källa)
9. Under Karl XII:s tid bestämdes infanteriregementets normalstyrka till 8 kompanier och 1 200 man, kavalleriregementets till 8 kompanier och 1 000 man. På grund av 1634 års riksdagsbeslut fick svenska armén 1636 en fast indelning i regementen med nyssnämnda styrka. Vid slagordningens uppgörande fäste man ännu föga avseende vid regementsindelningen. Först på 1700-talet blev detta vanligt. - Infanteriregementet utgjordes i början av 1900-talet i de flesta arméer av 3 bataljoner. Artilleriregementet motsvarade i allmänhet en infanteridivision (fördelning) och räknade 6-12 batterier (Utdrag ur Nordisk Familjebok). (källa)