Riksdagshus Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet riksdagshus

1. Riksplan är platsen mellan Riksdagshuset och Norrbro på Helgeandsholmen i Stockholm. (källa)
2. Riksdagshusbranden (tyska: der Reichstagsbrand) kallas den eldsvåda som härjade Berlins riksdagshus den 27 februari 1933 och som anses vara ett avgörande moment i etablerandet av nazisternas styre. Huruvida den huvudanklagade, holländaren Marinus van der Lubbe, verkligen anlade branden eller ej har varit föremål för diskussion men oavsett vilket gav branden en anledning för Hitler att påbörja avvecklingen av den tyska demokratin. (källa)
3. Han anlitades som ornamentbildhuggare vid Kungliga slottet för att skära rent boiseriet i kronprinsessans skrivrum och för att i gips utföra nydekoreringen efter Hjalmar Sandels ritningar i kronprinsparets frukostrum 1899. Han utförde även modeller till dekorativa krukor, som sattes upp på slottsflyglarnas innerfasader 1899. Han anlitades också vid uppförandet av Sundsvallsbankens kontor på Fredsgatan 4 i Stockholm åren 1900–1902. Han har också huggit den stora granitreliefen och de två stora kungsmedaljongerna som sitter på det Östra riksdagshusets fasad mot Riksplan. Riksplan är platsen mellan Riksdagshuset och Norrbro på Helgeandsholmen i Stockholm. (källa)
4. Helgo Zettervall var också delaktig i planeringen av det nya riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm. Inget av de förslag som kom in i en utlyst tävling ansågs tillräckligt bra. I stället engagerades Helgo Zettervall, som till medhjälpare utsåg den unge Aron Johansson. Ritningarna var klara 1890 och mötte stark opposition. Arkitekterna arbetade om förslaget, men kritiken höll i sig. Kritiken gällde inte bara själva byggnaden, utan även placeringen. Kritikerna tyckte inte att man kunde placera en så monumental och tungt utsmyckad byggnad så nära slottet. De ansåg också att Helgeandsholmen var för liten för att rymma både riksdagshus och riksbank. (källa)
5. Riksäpplet (skulptur), formgiven av riksdagshusets arkitekt Aron Johansson, ursprungligen på Riksdagshuset och det samtidigt byggda Riksbankshuset i Stockholm. (källa)
6. Öppnandet föregås av upprop av riksdagens ledamöter i kammaren, och därefter går majoriteten riksdagsledamöter och ministrar gemensamt till riksdagsgudstjänsten i Storkyrkan, medan några går till den sekulära ceremonin anordnad av Humanisterna. Efter ledamöternas inträde i kyrkan anländer kungafamiljen, vilka intar sina platser i de kungliga logerna närmst altaret och predikstolen. Vid gudstjänsten och den sekulära ceremonin närvarar även särskilt inbjudna gäster, vanligen familjemedlemmar till de nyvalda riksdagsledamöterna, och utländska dignitärer. Gudstjänsten leds antingen av ärkebiskopen i Uppsala, biskopen i Stockholm eller domprosten i Stockholm. Ledamöterna går sedan tillbaka till Riksdagshuset där de går igenom den turkosa trapphallen, Riksdagshusets huvudentré. (källa)
7. I riksdagshuset i Stockholm finns en pressläktare. Den har 50 platser och ligger på plan 7 med ingång från husets pressfoajé. Riksdagshuset i Helsingfors har en pressläktare belägen på tredje våningen. (källa)
8. Under dessa år höll riksdagen till på Riddarholmen i Gamla riksdagshuset, där andra kammaren förfogade över en egen plenisal. (källa)
9. Riksdag, ursprungligen i betydelsen "riksmöte", är ett politiskt möte där deltagarna representerar medborgarna i riket i syfte att ta ställning till frågor som gäller rikets inre och yttre angelägenheter. Numera är det den officiella benämningen på parlamenten i Sverige, Finland (finska Eduskunta) och Estland. I vardagligt tal kallas ibland även riksdagshusen för "riksdagen". (källa)
10. Geisendorf lämnade många förslag och utredningar samt deltog i ett stort antal arkitekttävlingar. "Upp i vind" kallade hon sitt bidrag till ett nytt riksdagshus på Helgeandsholmen inom ramen för en allmän nordisk arkitekttävling 1971. Hennes förslag var en komplett nybyggnad som starkt kontrasterade mot den historiska bebyggelsen (bland annat Stockholms slott) i närheten. Flera pyramidformade byggnadskroppar innehöll kontor, samlingssalar och plenisalen, allt omgiven av vatten. Det hela liknade en stor och luftig vattenskulptur som "lyser i vinternatten och är transparent om sommaren". Tävlingsjurin menade bland annat: "Förslaget är i många stycken väl genomarbetat och präglas av en formal skicklighet. Prisnämnden finner dock inte dess grundläggande princip utvecklingsbar." Inom ramen för utställningen "Upp i vind" på Arkitektur- och designcentrum 2014 producerade Wingårdh Arkitektkontor ett bildmontage som visar Geisendorfs framtidsvision om bebyggelsen på Helgeandsholmen. (källa)