Riksdagsomröstning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet riksdagsomröstning

1. Utrikespolitiskt betecknar Yüksel sig själv och partiet Nyans som Turkietvänliga, men tar (2022) avstånd från sin tidigare turknationalistiska inställning. När det gäller Turkiets brott mot armenier år 1915 vill han inte kalla det folkmord, och stödjer därmed allianspartiernas inställning vid riksdagsomröstningen 2010, då de röstade mot förslaget att det skulle benämnas folkmord. År 2020 ställde han sig bakom Turkiets stöd till Azerbajdzjans offensiv mot separatisterna i det andra Nagorno-Karabach-kriget, med hänvisning till FN:s och EU:s resolutioner i frågan. I diskussionen kring Turkiets krav på Sverige i samband med Sveriges Nato-ansökan 2022 menar han att Turkiets krav om utlämningar och vapenexport från Sverige är rimliga. (källa)
2. Sedan 1974 års författningsreform ägde rum har grundlagarna ändrats flera gånger. 2004 års Grundlagsutredning hade till uppgift att göra en samlad översyn av regeringsformen och skulle "koncentreras och inriktas på att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och höja valdeltagandet". Detta innebär att utredningen skall utvärdera valsystemet, regeringsbildningsprocessen, relationen mellan regeringen och riksdagen, lagprövning, behovet av författningsdomstol, samt utnämningsmakten. Utredningen blev klar i slutet av 2008 och föreslog bland annat att spärren för personval till riksdagen sänks till fem procent, att valdagen flyttas tillbaka en vecka och att en riksdagsomröstning ska hållas om statsministern efter varje val. Betänkandet ingår i underlaget för den ovan nämna propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80). (källa)
3. I en opinionsundersökning som genomfördes av Novus Opinion på uppdrag av TV4-nyheterna den 17 juni 2008 (dagen före riksdagsomröstningen) svarade 1 000 svenskar över 18 år på frågan "Bör riksdagen rösta ja eller nej till lagen?". 56 procent av de tillfrågade svarade 'nej' medan 34 procent svarade 'ja' och 10 procent uppgav att de inte hade någon uppfattning i frågan. På frågan om huruvida riksdagsledamöterna börösta efter sin egen övertygelse eller följa partilinjen i frågan svarade 77 procent att de börösta efter egen övertygelse medan 16 procent svarade att de bör följa partilinjen. (källa)
4. Lindberg röstade som enda borgerliga riksdagsledamot nej till den så kallade FRA-lagen i riksdagsomröstningen den 18 juni 2008. Hon motiverade sitt ställningstagande i en debattartikel i Expressen. I en intervju i SVT:s nyhetsprogram Rapport berättade hon om hur hon, inför beslutet, utsatts för mobbning och hot om utfrysning av personer i Folkpartiets partiledning om hon inte röstade ja till lagen. Bland annat ska partikamrater ha sagt till henne att "när du kommer tillbaka har du inga kompisar kvar". Lindberg fick dock stort stöd från allmänheten för sitt agerande och fick bland annat hundratals blombuketter skickade till sin arbetsplats. Den 9 augusti 2008 erhöll Camilla Lindberg Bertil Ohlin-medaljen av Liberala Ungdomsförbundet för sitt motstånd mot FRA-lagen och sin nejröst. (källa)