Riksmöte Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet riksmöte

1. Under medeltiden översattes den nordiska titeln jarl till dux, vilket är latin för hertig. Efter den siste jarlen (Birger jarl) kom titeln hertig eller dux i Sverige att bara användas för söner inom kungahuset, med ett enda undantag, hertig Bengt Algotsson. Gustav Vasa utnämnde i sitt testamente de tre yngre av sina söner – Johan, Magnus och Karl – till hertigar över var sitt område med stor självständighet, vilket fick Erik XIV att snabbt efter sitt trontillträde att sammankalla ett riksmöte i Arboga – för övrigt det första som kallades för riksdag – där han genomdrev en ökad kontroll från kronans sida över hertigdömenas administration och rättsskipning. Landskapen i Sverige ansågs på den tiden i sig vara hertigdömen eller grevskap (beroende på sin storlek och betydelse) även om de ofta inte hade någon prins som hade dem som titulära hertigdömen eller grevskap. (källa)
2. Brevet framlämnades till kungen vid det riksmöte han anordnat i Västerås maj 1525. Där lyckades han dock få alla närvarande parter att lova honom tro och lydnad. Han begav sid därefter till Kalmar med storm intog Kalmar slott från Berend von Melen. Under tid hade Norbys krigståg i Skåne blivit genom danska trupper tillintetgjort. Gustav Vasa hade tidigare skickat ett brev där han i lugn ton förklarade bakgrunden till sitt agerande, och förklarade att om de ville överlämna Peder Jakobsson till honom och visa sig som trogna undersåtar skulle han verka för deras bästa. Sedan han återkommit till Stockholm från Kalmar åkte han i oktober upp till Stora Tuna socken, där han höll ett möte med dalkarlarna. Oron var nu betydligt stillad. Vid mötet framgick det att det verkade vara i Mora socken som oron varit som störst. Mora kyrkoherde mäster Jakob hade kallats till mötet men uteblivit, vilket av kungen togs som bevis för att han hörde till förrädarnas parti. Moraborna vädjade förgäves efter att få behålla sin kyrkoherde, men kungen var obeveklig och denne tog tillfället i akt att fly till Norge. (källa)
3. I riksdagsordningen i Sverige fanns tidigare (1974–2003) en skillnad mellan "lagtima riksmöte" och "urtima riksmöte" för riksdagens sammanträden. Urtima riksmöte kan inte längre hållas då en ändring i riksdagsordningen under 2003-04 års riksmöte innebär att ett riksmöte håller på till dess att nästa påbörjas. Jämför urtima riksdag, som var beteckningen för en urtima session i riksdagen före 1974. (källa)
4. I Sverige läses regeringsförklaringen upp av statsministern inför riksdagen vid riksmötets öppnande varje år. Regeringsförklaringen behöver dock inte alltid sammanfalla med riksmötets öppnande och kan ske fler än en gång per år, ifall en regering avgår under pågående riksmöte avger den nya regeringen alltid en regeringsdeklaration vid dess tillträde (så var exempelvis fallet vid Regeringen Perssons tillträde i mars 1996). (källa)
5. Riksdag, ursprungligen i betydelsen "riksmöte", är ett politiskt möte där deltagarna representerar medborgarna i riket i syfte att ta ställning till frågor som gäller rikets inre och yttre angelägenheter. Numera är det den officiella benämningen på parlamenten i Sverige, Finland (finska Eduskunta) och Estland. I vardagligt tal kallas ibland även riksdagshusen för "riksdagen". (källa)
6. Riksmötet är inom Sveriges statsskick benämningen på verksamhetsåret för Sveriges riksdag. (källa)