Rikssal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rikssal

1. Från och med 1900-talets början kontoriserades slottet till stor del, när Länsstyrelsen tog lokalerna i anspråk. När renoveringen av Rikssalen var klar, kunde denna börja användas för möten, konserter och middagar. (källa)
2. Drottning Kristinas silvertron är en tron som har använts av svenska monarker vid högtidliga ceremonier som kröningar, trontillträden och riksdagens högtidliga öppnande. Den står placerad i rikssalen på Stockholms slott. (källa)
3. På plats i Rikssalen var då redan viss personal i hovuniform från Kungliga Hovstaterna, till exempel de två kammarherrar som bevakade Erik XIV:s krona samt Erik XIV:s spira som låg på sina regaliebord vid Drottning Kristinas silvertron, medan de i Stockholm placerade utländska sändebuden och deras damer satt i bås vid den södra väggen till vänster om tronen med damerna längst fram, en regel som Gustav III bestämt. Statsrådsfruarna satt i hovdräkt i ett bås bakom serafimerriddarna vid norra väggen till höger om tronen. (källa)
4. Bröllopet mellan Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg ägde rum i Rikssalen på slottet Tre Kronor den 25 november 1620. (källa)
5. Riksdagen inleddes med Riksdagens högtidliga öppnande av Gustaf III i en särskilt uppförd byggnad som skulle fungera som tillfällig rikssal. Det var en timrad byggnad som var 52 meter lång. Till byggnaden fraktades Drottning Kristinas silvertron, riksregalierna fördes också upp från Stockholm och förvarades i Heliga Trefaldighets kyrka i staden. Rikssalsbyggnaden togs efter riksdagen ned, och återuppfördes vid Drottningholms slott som ridhus. (källa)
6. Brandorsaken har aldrig kunnat fastslås, bara att branden började på rikssalens vind. En tänkbar förklaring kan vara att skorstenarna varit otäta. När det gäller försummelser hade den Kungliga slottsrätten ett fastare underlag. De som var ansvariga för brandvakten denna dag var två knektar, Anders Andersson och Mattias Hansson, och deras chef Sven Lindberg, brandmästaren. (källa)
7. Efter 1700-talets arbeten flyttade såvälänsstyrelsen som landshövdingen in i slottet, vilka efter branden 1702 varit inkvarterade i olika delar av staden. Stora delar av de färdigställda, men ej färdiginredda, rummen där nuvarande konstmuseet och Rikssalen ligger användes i perioder som fängelse (tills Cellfängelset söder om slottet stod klart 1862), torkvind, magasin och annan förvaring för Upplands regemente. Även landstinget i Uppsala län kom att ha slottet som säte efter 1862 års kommunalreform och ett eget rum för landstingets sessioner, Landstingssalen, färdigställdes under 1900-talets början. Landstingssalen inreddes som tack till landstingets bidrag till slottets upprustande under tidigt 1900-tal och har därefter haft rätt att använda salen "för evinnerliga tider", numer utgör detta rum främst representationsutrymme. Rikssalen i dess nuvarande form utformades av Stockholms stadshus arkitekt Ragnar Östberg 1932-1935. Därefter har salen används för uthyrning, främst till jubilerande organisationer och till akademiska högtider enligt Rikssalsstiftelsens stadgar. (källa)
8. Bröllopet mellan prinsessan Astrid och kronprins Leopold innefattade först borgerlig vigsel i Rikssalen på Stockholms slott den 4 november 1926 och sedan kyrklig vigsel i Sankt Gudula-katedralen i Bryssel 10 november. Prinsessan Astrid var brorsdotter till svenska kungen Gustav V och kronprins Leopold blev senare kung av Belgien. Parets förlovning tillkännagavs den 21 september. I Belgien krävs en borgerlig vigsel för att göra äktenskapet juridiskt bindande, den kan sedan kompletteras med en religiös ceremoni. Eftersom prinsessan Astrid var protestant och kronprins Leopold var katolik genomfördes ingen kyrklig vigsel i Sverige men äktenskapet välsignades i Belgien i en katolsk ceremoni. Prinsessan Astrid var förbunden att uppfostra parets barn i den katolska läran och konverterade själv fyra år senare. (källa)
9. Under den svenska – senare också den finska ståndsriksdagen – kallades de sammankomster då samtliga ständer möttes inför konungen, för plenum plenorum (ungefär församlingarnas församling, 'plenorum' är genitiv plural). Plenum plenorum hölls då riksdagen öppnades, för att fatta vissa gemensamma beslut samt för att motta meddelanden från konungen. Vid riksdagar i Stockholm hölls plenum plenorum vanligen i Rikssalen på Stockholms slott. Även under den svenska tvåkammarriksdagen möttes kamrarna gemensamt i Rikssalen för Riksdagens högtidliga öppnande. (källa)
10. Kallelsen till riksdagen gick ut den 9 september 1778, och den öppnades officiellt den 30 oktober med Riksdagens högtidliga öppnande i Rikssalen på Stockholms slott av Gustav III. Det var den första riksdagen sedan kungens revolution den 19 augusti 1772 och den nya regeringsformen som beslutades av Riksdagen 1771–1772. I sitt öppningstal sade kungen bland annat. (källa)