Riksstyrelse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet riksstyrelse

1. Liberala studenter (LS) är ett nätverk inom Liberala ungdomsförbundet. Det har sitt ursprung i det tidigare Liberala studentförbundet, som var en egen organisation fram till mitten av 1990-talet. LS har 1400 medlemmar (2015) och består av ett antal lokalklubbar - bland annat i Göteborg, Skåne, Umeå, Stockholm, Uppsala och Växjö samt en riksstyrelse på nationellt plan. Riksstyrelsen består sedan juni 2021 av Christoffer Heimbrand (ordförande), Viktor Janrik (vice ordförande), Elin Oskarsson (andre vice ordförande) och ledamöterna, Frida Gommel, Hannes Pihlajamaa Snabb, Dagmar Grinneby och Claes Ekstrand. (källa)
2. Weimarrepubliken var en parlamentarisk demokrati och en förbundsstat, dock med betydande befogenheter för den centrala makten, riksstyrelsen. Riksstyrelsen leddes av en folkvald rikspresident. Förste presidenten blev socialdemokraten Friedrich Ebert (1919–1925), dess andra och sista president blev den partipolitiskt oberoende konservative Paul von Hindenburg (1925–1934), von Hindenburg omvaldes i presidentvalet 1932 men avled 1934, varefter Hitler avskaffade presidentämbetet och antog titeln Führer ("ledare"). (källa)
3. Maria Ferm var språkrör för Grön Ungdom 2008–2011 och satt då även i förbundsstyrelsen. Tidigare har hon varit ledamot av Gröna Studenters riksstyrelse och varit språkrör för Grön Ungdom Malmö. (källa)
4. I förlikningsdokumentet nämns mötet som ett allmänt Sveahov, concilio generale swecie. Brevet är beseglat av följande rådsmän, ärkebiskop Olov, Birger Persson , Knut Jonsson , Ture Kettilsson, Bo Nilsson , Torgils Andersson , Stefan Röriksson (två sparrar), Tord Bonde och Håkan Läma. Dessa åtta stormän sägs enligt dokumentet sammanträtt i närheten av staden Stockholm i samtal om rikets ärenden. Mötesdeltagarna anses ha utgjort en slags interimistisk riksstyrelse under ledning av ärkebiskopen. Anledningen är att hertiginnan Ingeborg ej tycks deltagit i detta rådsmöte. Detta kan förklaras av att hon och kung Magnus var i Tunsberg den 9 april och den 11 juni befann de sig i Bergen. (källa)
5. Distrikten arbetar främst med lokala frågor. Varje distrikt har årligen ett eget årsmöte. På riksnivå hålls varje år ett medlemsforum, organisationens högsta beslutande organ. Här fattas bland annat beslut som rör hela organisationen såsom val av riksstyrelse, antagande av nationell verksamhetsplan och budget för US mm. (källa)
6. Susan Larsson, ledamot i LRF Ungdomens riksstyrelse. (källa)
7. Levin har sedan 1970-talet varit aktiv i Svenska Kvinnors Vänsterförbund och Grupp 8. Hon har även varit kommunalpolitiskt aktiv för Vänsterpartiet i Stockholms kommun som ledamot av sociala distriktsnämnden i socialdistrikt 9 (södra Farsta). Hon är medlem i Sveriges Författarförbund sedan 1988 och ledamot av Svenska Kvinnors Vänsterförbunds riksstyrelse. (källa)
8. Redan omkring 1300 fanns det i Frankrike bara ett fåtal baronier kvar, vilkas innehavare inte hade en greve- eller hertigtitel. Det medförde att titeln som sådan efter hand råkade i förfall, så att knappast ens "yngre söner" ville använda den i sällskapslivet. Från 1500-talet utdelades baronvärdigheten så rikligt av de franska kungarna, att titeln i socialt avseende ansågs i det närmaste värdelös. Från 1600-talet, när titlarna i allt högre utsträckning bands till jordinnehav (en viss areal gav ägaren rätt att kalla sig för baron, greve, eller markis, efter registrering hos de lokala myndigheterna och riksstyrelsen - riksheraldikerämbetet som innehades av familjen d'Hozier fram till revolutionen) föredrog många de bättre klingande greve- och markistitlarna, varför baronvärdigheten definitivt kom på undantag. Napoleon återgav emellertid barontiteln mycket av dess sociala status och den kom att beteckna den lägsta rangklassen inom den kejserliga franska högadeln (baroner, grevar, markiser, hertigar och furstar). (källa)
9. Efter den franska inmarschen i Schweiz upprättades den så kallade Helvetiska republiken, vars styrelse och nya grundlag i praktiken gjorde Schweiz till ett franskt lydrike. La Harpe valdes inte genast in i riksstyrelsen direktoriet. Efter fransk påtryckning kom La Harpe ändå med i direktoriet den 29 juli 1798. Direktoriet fråntogs dock alla maktbefogenheter genom en statskupp den 7 januari 1800. La Harpe gick i landsflykt och uppehöll sig först i Ryssland efter en inbjudan från tsar Alexanders I. (källa)
10. Några kraftigare åtgärder för sjövapnets iståndsättande gjordes inte, förrän Gustav II Adolf kommit på tronen, men genom dennes och efter honom Axel Oxenstiernas energiska åtgöranden sattes flottan i sådant skick, att den under krigen på 1600-talets mitt kunde inte blott upprätthålla herraväldet i Östersjön utan även mäta sig med den dåförtiden förnämsta sjömakten, den holländska. Efter Karl X Gustavs död inträdde åter en tid, under vilken flottan försummades, men så snart Karl XI själv övertagit riksstyrelsen och lyckats bringa fred i landet, började flottans iståndsättning, och bedrevs denna med sådan kraft, att flottan vid nämnde kungs död åter befann sig i gott skick. Under Karl XII:s krig kom flottan till stor användning och visade sig också sin uppgift vuxen, så länge den underhölls, men sedan krigen börjat gå olyckligt och penningtillgången blev alltmera knapp, började för flottan en tid av tillbakagång. (källa)