Riktmärke Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet riktmärke

1. Gondoljärerna känns lätt igen på sina hattar, randiga tröjor och mörka byxor. De finns utspridda över stora delar av staden, men främst i de centrala delarna där de flesta turisterna rör sig. Att åka gondol är en av Venedigs största turistattraktioner. Det finns sällan fasta priser för att åka gondol, utan man kommer muntligen överens med gondoljären om ett pris. Ett riktmärke kan vara att en tur på ca 40 minuter kostar 80 Euro (juli 2011), men det är inte ovanligt att gondoljärens utgångspris ligger betydligt högre. Man kan även välja att åka på lite längre turer för att se mer av staden, men då kostar det ca 120 - 200 Euro. (källa)
2. Som ett mer symboliskt begrepp är "guldklocka" också känt som en symbol för lång och trogen tjänstgöring. Detta eftersom en klocka av guld är en vanlig gåva som svenska statens anställda kan välja efter att ha skött sitt arbete oklanderligt i minst 30 år. Andra alternativ är i regel en prydnadspjäs i glas eller medaljen För nit och redlighet i rikets tjänst. Även inom det privata näringslivet är utdelning av guldklocka efter lång anställning vanligt förekommande. Periodens längd kan variera, men 25 år är ett riktmärke. Guldklockor delas även ut i form av belöningar, bland annat tidningen Nerikes Allehanda har årligen en utdelning av guldur till årets idrottsprofil. (källa)
3. Ett riktmärke vid utformningen av huvudbyggnaden var att i våningsplanet skulle det vara minst fem fönsteraxlar i rad. Mindre herrgårdshus har ofta en planlösning av salstyp – en hall med ett rum på varje sida och innanför hallen salong, bibliotek och matsal i fil. På övervåningen ofta två rum, ett på varje sida om trapphallen. Ofta finns en veranda eller glasveranda, eventuellt med en annan veranda över. Efter 1800-talet liknar herrgårdarnas huvudbyggnader mest större villor. (källa)
4. Hinderlöpning har sitt ursprung i 1800-talets Storbritannien då man sprang mellan städer och hade dess kyrktorn (steeple) som riktmärke. På vägen passerades oundvikligen hinder i form av åar, diken och stenmurar. Den moderna friidrottsgrenen härstammar från ett 2 mile (ca 3200 m) långt terränglopp med hinder vilket var en del av Oxford Universitys idrottstävling år 1860. År 1865 fick tävlingen ungefär sin nuvarande form genom att hinder placerades ut på en löparbana. Hinderlöpning infördes som OS-gren vid Paris-spelen 1900, då som både 2500 och 4000m. 1904 var sträckan 2500m, 1908 3200m (2 mile), men 1912 fanns inte grenen med på OS-programmet. Sedan OS 1920 har man sprungit den nuvarande längden. Vid OS-finalen 1932 sprang man dock 3460 på grund av att funktionärerna räknade fel på antalet varv och löparna fick springa ett varv extra. Kenya har dominerat grenen sedan slutet på 1960-talet. (källa)
5. När Svenska Kennelklubben (SKK) bildades 1889 började också arbetet med att inventera inhemska hundrastyper för att avgöra vilka populationer som kunde utgöra grunden för självständiga raser. När det gällde älghundarna hann Norge först med att bilda Norsk Dyrehundklubb 1899, och arbeta med det som sedan dess är norsk älghund, grå (gråhund) som modell. Den norska rasstandarden blev riktmärke även i Sverige, trots att man från början märkte att den inte stämde på alla hundar som avsågs. Det var tydligt att det fanns två typer av älghundar, jägmästaren Hugo Samzelius (1867-1918) skrev 1894 i SKK:s tidskrift: "Hos den större var nosen lång, hos den mindre kort och mera sammantryckt. Ögonen stod hos den större, mer vargliknande formen tämligen snett, bakbenen var hos denna hund mera böjda i knäleden, färgen oftast svartgrå." Beskrivningen kompletterades av en annan jägmästare, Karl Fredenberg (1857-1936) som påpekade skillnaderna i kraniets form, bakhuvudet var smalare och nosen "anmärkningsvärt mindre avsmalnande - mera jämnbred". Därmed var den femtioåriga konflikt som benämnts Jämthundskalabaliken igång. (källa)
6. I en undersökning utförd vid Chalmers 2009 konstaterades att några vanliga ketchupmärken på den svenska marknaden innehöll allt mellan 18 och 85 procent tomatpuré. Mängden tomatpuré i tomatketchup bör dock endast ses som riktmärke och inte ett exakt mått på tomatinnehållet, detta eftersom tomatinnehållet i tomatpuré kan variera. (källa)
7. Teatermanuskript – teaterpjäsens grundmaterial och teaterregissörens främsta riktmärke och arbetsverktyg i skapandeprocessen. (källa)