Ringklocka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ringklocka

1. Fälttelefonen är också försedd med ringklocka, vevdriven generator (vevinduktor) för att aktivera klockan hos mottagaren samt summer. Summern aktiveras med en tryckknapp och ger en ton i hörtelefonen i förbindelsens andra ände. Den kan användas för att påkalla uppmärksamhet utan att påverka eventuella mellanliggande växlar. Knappen kan användas som en primitiv telegraferingsnyckel för att med morsealfabetet överbringa ett meddelande i sådana fall då förbindelsekvaliteten är så dålig att tal inte fungerar. Räckvidden kan på så sätt utökas, eftersom tonsignaleringen tränger fram bättre än tal. En förutsättning är naturligtvis att berörd personal är telegraferingskunnig. Summern användes även för förbindelsekontroll vid varje skarvställe under utbyggnad av trådlinjen. Som provsignal användes den speciella undersökningssignalen                (US). Summern genererar en mycket kraftig ton och får därför ej användas när det finns risk för att någon lyssnar med luren mot örat i motstationen. Apparatens lock har ett hål täckt av ett mjukt gummimembran över summerknappen så denna kan användas även med stängt lock. (källa)
2. Ett exempel är handringklockan som skolfröken använde förr i skolan. (källa)
3. En dörrklocka är en mekanisk eller elektrisk ringklocka som vanligtvis placeras vid ytterdörren och används av besökare för att anmäla ankomsten. Dörrklocka är ett alternativ till portklapp och att knacka på dörren med handen. (källa)
4. Mindre klockor, ringklockor, används i hela världen för en mängd ändamål inom bland annat elektroniken, elektriska ringklockor, och även på till exempel på cyklar) och på väckarklockor. Termen ringklockor används ibland också som avskiljande begrepp för att skilja klockor som används för klockringning från slagklockor som ingår i klockspel och tornur. (källa)
5. Vid ett inkommande samtal skickar telestationen ut en ringspänning på 76 volt, 20 hertz (cirka 110 volt amplitud). Så länge som ingen telefonapparat har svarat, kommer ringspänningen fram till samtliga inkopplade telefonapparater som då ringer. När luren lyfts ur klykan på en av de anslutna apparaterna bryter klykgruppen (kollektivet av olika strömbrytare vilka påverkas av klykan) bort förbindelsen ut från den aktuella apparaten samtidigt som den kopplar bort ringklockan (om mekanisk) och ansluter telefonens samtalskretsar till linjen. Då känner telestationen av detta och kopplar fram samtalet. När luren läggs på, känner telestationen likaledes av detta och kopplar ner samtalet efter en kort fördröjning. Fördröjningen gör det möjligt att lägga på en telefonapparat och inom ett par sekunders tid byta till en annan telefonapparat utan att samtalet har kopplats ner. Är en i kaskaden senare kopplad apparats klyka lyft vid den tidigares påläggning tar den senare över samtalet utan fördröjning. (källa)
6. Beffroierna i Belgien och Frankrike kan både vara en del av ett stadshus eller vara helt fristående eftersom de från början var ämnade som försvarstorn. Liksom kampanilerna är därför många beffroier ofta mycket höga och många gånger högre än kyrktorn. De kan innehålla både vanliga klockor som rings, ringklockor, liksom klockspel. På medeltiden bevarade städer ofta sina viktiga dokument i klocktornen. (källa)
7. En väckarklocka eller väckarur är ett ur med ringsignal avsedd att väcka en sovande person vid ett förinställt klockslag. Äldre väckarklockor har inbyggda ringklockor, medan nyare väckarur vanligen har summer eller annan väckningsanordning. (källa)
8. År 1905 mobiliserade drottning Sophia militära hästambulanser inför det hotade kriget mellan Norge och Sverige. Då kriget aldrig bröt ut togs " Sophiaambulanserna" istället i civilt bruk. 1910 togs Sveriges första automobilambulans i bruk med placering på Johannes brandstation i Stockholm denna hade en hastighet på ca 25 km/h och var toppmodern för sin tid. Ambulanserna hade tidigt i historien utryckningssignaler först i form av ringklockor och senare i form av sirener. I början hade ambulanserna fast rött ljus senare blinkande rött ljus följt av Europaharmoniseringen ändrades ljuset till blått på 1960-talet. Dock dröjde det länge innan man började att tänka på vårdbehovet på allvar då ambulansen endast sågs som en transportresurs. Sverige låg efter kompetensmässigt i vårddelen och först 1968 fastslogs författningsmässigt att sjuktransporter var sjukvårdshuvudmännens ansvar, och i samband med detta utformades en 3 veckors utbildning som till en början var frivillig. I mitten av 1970- talet förlängdes utbildningen till 7 veckor och blev då också obligatorisk. Under 1970 talet började några landsting att driva ambulanssjukvården i egen regi och strävade då efter att bemanna ambulanserna med undersköterskor då dessa tidigare ofta bemannas av växeltjänstgörande brandmän i städerna eller taxifolk på landsbygden. Under 1980-talet utvecklades ambulanssjukvården fort och även entreprenörerna krävde numera heltidsarbetande ambulanspersonal med minst undersköterskekompetens, trots hårt motstånd från brandchefer runt om i landet som tyckte att det försvårade rekryteringen då personal utan utbildning inte längre kunde bemanna ambulanserna. Under 1990-talet kom fler sjuksköterskor in i ambulanssjukvården. 1 oktober 2005 försvann möjligheten för ambulanssjukvårdare att ge läkemedel på delegering och därför finns det idag minst en sjuksköterska i varje ambulans, detta efter ett beslut från Socialstyrelsen med avsikt att höja kompetensen inom svensk ambulanssjukvård. I dagens ambulans arbetar därför antingen en ambulanssjukvårdare och en sjuksköterska eller två sjuksköterskor. Sjuksköterskan kan vara specialistutbildad vilket också är ett krav i vissa landsting, ex. Stockholm och Skåne där varje akutambulans har minst en specialistutbildad sjuksköterska. (källa)
9. Typ 1 används speciellt på skolor. En tidsstyrd apparat, som ger signalering med ringklockor eller högtalare. (källa)
10. Mariakyrkan var Mariebergsförsamlingens första kyrka, och låg på "Majberget". På en gammal karta, extraherad 1867 av O. W. Hällström efter en äldre karta över Mariebergs kyrkogård, finns invid västra muren, ungefär mitt för Timmermansgatan, en plats angiven, som har ansetts vara den där kyrkan har legat. Kungl. Maj:t medgav i maj 1786 att offentlig gudstjänst på vanliga sön- och helgdagar skulle få hållas i något inom församlingen beläget enskilt hus, till dess att en annexkyrka av sten kunde bli färdig. Man beslöt därefter att till gudstjänstlokal omändra en stor materialbod, som uppförts vid anläggningen av kyrkogården. Den första gudstjänsten hölls söndagen den 13 januari 1788 och den sista den 28 november 1826. Kyrkan var ett slags provisorium, som skulle få anvvändas under en övergångstid av 20 år. Det var en träbyggnad, och på den västra gaveln fanns ett lågt torn med två ringklockor. Ett orgelverk med 13,5 stämmor omnämns vara placerat på en liten läktare. Utvändigt var "kyrkan" rödmålad, men invändigt saknades färg på väggar, tak och bänkar. Yttertaket var belagt med tegel. Alla inventarier var av enklaste slag, och den fattiga församlingen hade stora svårigheter med att hålla sin kyrka i ett värdigt skick. Underhållet måste helt bekostas genom frivilliga gåvor. Under 34 år var denna provisoriska byggnad Mariebergsförsamlingens gudstjänstlokal och efter sammanslagningen med Varvsförsamlingen i ytterligare 6 år för den så kallade Förenade Kustförsamlingen vid Göteborg. Mariakyrkan revs på sommaren 1826. (källa)