Ristare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ristare

1. Runristare (runmästare) kallas den hantverkare som utför runinskrifter. Merparten av de runristarnamn vi känner till hör hemma i Mälardalslandskapen. Dels beror detta på områdets höga antal runinskrifter och dels beror det på en hög andel signerade sådana. Nära 25 procent av de uppländska inskrifterna är signerade medan motsvarande siffra för till exempel Småland och Västergötland är 2 à 3 procent. (källa)
2. Fredlöshet som företeelse i de germanska områdena var ett instrument för att se till att förövare inställde sig till rättegång vid ting. Ingen polismakt fanns att tillgå, förövaren fick själv för att undgå fredlöshet se till att inställa sig och erbjuda sådan bot att motparten godtog den. På tingsplatsen gällde frid, även för den fredlöse (ett av de äldsta rättsdokumenten i Sverige är run-klotter på en berghäll, som talar om att ristaren sökt skydd på tingsplatsen - ungefär som man i senare tid sökt skydd i kyrkor). (källa)
3. Att runstenarna skulle hänga samman med konverteringen till kristendom har vunnit stödå den mest aktiva perioden och området för runstensresande, andra halvan av 1000-talet i Mälardalen, sammanfaller med kristnandet av just detta område. Runstenen skulle då markera att på denna gård så var man minsann kristna. Cirka 70 procent av de uppländska stenarna har också kors eller en bön. I samband med kristnandet slutar befolkningen gravlägga sina döda på gårdsgravfälten, vilket tidigare varit en viktig markör av makt och behörighet. Det är möjligt att runstenen i ett övergångsskede tjänat som substitut för denna manifestation, när begravningen istället skulle ske i kristen, vigd jord. Det har därför till och med föreslagits att runristarna Öpir och Åsmund Kåresson skulle ha varit kristna missionärer, som förutom att locka med evig salighet också gav en runsten "på köpet". (källa)
4. Ristaren förutspår att minnesmärkets eventuella förstörare ska drabbas av förbannelsen. "Arghet", fornisl. ergi, betyder "omanlighet" och har starka konnotationer av passiv manlig homosexualitet. (källa)
5. Runslingan är en profilerad och rundögd drake med trubbnos, som är fjättrad till sin egen svans med en boja och ornamentiken går i Ringerikestil. Texten börjar vid drakens huvud och löper motsols, så att runornas bas hamnar utåt. Ristaren använder svensk runrad från 1000-talet. Hans disposition är slarvig, många runor står utanför slingan. Han behåller N före T. S-runan förekommer både rätt- och spegelvänt. Han använder U-runan för ljudet o (i Thorulf), vilket är karakteristiskt för äldre ristningar. Stenen är rest av två syskon för att hedra sin fader, även modern Asa står omnämnd. Underlaug är troligen samma kvinna vars namn finns med på stenen Sö 280 vid Strängnäs domkyrka. Den från runor översatta texten lyder enligt inskriften nedan. (källa)
6. Fragmentet som sitter inmurat i domkyrkans tornvägg och norr om ingången fanns där redan kring året 1700. Materialet är granit och blocket som är 194 cm långt och 70 cm brett, utgör cirka en fjärdedel av dess ursprungliga storlek ovanför marken. Ristaren är liksom stenens forna plats är okänd. (källa)
7. Huvudstaven till n är bortsprängd men av sammanhanget och den delvis bevarade bistaven kan man ändå sluta sig till att det rör sig om en n-runa. Ristaren har använt sig av en blandning av normalrunor och kortkvistrunor: s återges konsekvent med kortkvistrunor medan det varierar vilken typ som används för a och n. (källa)
8. Ristningens ornamentik visar upp ett elegant rundjur i Urnesstil. Ristaren torde möjligen vara Igulfast, Visäte eller annan proffsig runmästare. (källa)
9. Ristaren torde vara Amunde. Olov uppges här vara ett kvinnonamn vilket även lär förekomma på andra runstenar. Ordet morbroder finns endast på ytterligare en runsten i Södermanland. (källa)