Ritare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ritare

1. Atterberg blev elev vid Teknologiska institutet 1867 och avlade avgångsexamen 1871. Han var ritare hos ingenjör Carl Hammar 1871–1872, nivellör vid Bergslagernas Järnvägar 1872–1873, anställd vid Stockholms kajbyggnader 1873–1874, nivellör vid Oxelösundsbanan 1874, ritare vid AB Atlas i Stockholm 1874–1875, arbetsledare vid ombyggnaden av Vattholma bruk 1875 och vid byggandet av Vasabron i Stockholm 1876, distriktsingenjör vid Stockholms gatuarbeten 1876–1899, stads- och hamningenjör i Karlshamn 1899–1901 och i Luleå 1901–1904. Han var därefter verksam som konsulterande ingenjör. (källa)
2. Efter examen från Kungliga Tekniska högskolan 1887 blev Lundberg ritare och arbetare vid Forsviks Mekaniska Verkstad 1888, assistent vid Billingsfors fabriker samma år, var byggmästare vid Svaneholms trämassefabrik 1889, byggmästare och teknisk föreståndare för Eds cellulosafabrik 1890, teknisk chef och konstruktör vid byggandet av Stora Kopparbergs Bergslags AB:s cellulosafabrik i Skutskär 1894, ingenjör vid Värmbols cellulosafabrik 1896 och vid Hartmanns maskinaffär i Stockholm 1897 och blev ånyo teknisk föreståndare för Eds cellulosafabrik 1898. Han började 1903 bygga Munksjö AB:s sulfatfabrik vid Vaggeryd och var föreståndare för sistnämnda fabrik från samma år. Han var ledamot av Byarums kommunalfullmäktige, skolstyrelse, kyrkoråd och taxeringsnämnd. Han erhöll patent på en avdunstningsapparat för sodalut från cellulosafabriker. (källa)
3. Andrée var son till apotekare Claes Georg Andrée och Jacobina Gustafva, född Heurlin (dotter till prosten Elias Heurlin). Han var elev vid Jönköpings högre allmänna läroverk 1863–70, och ordinarie elev vid Teknologiska institutet 1871–74. Andrée arbetade som ritare vid Göranssons mekaniska verkstad i Stockholm 1874–76, företog studieresa till England och Amerika 1876, var verkmästare vid Norrahammars bruk och Spånhults mekaniska verkstad 1877–78, var delägare i firman Andrée och Möller och verksam vid Stillefors bruk 1878–79. Han var assistent i fysik vid Kungliga tekniska högskolan 1880–82, överingenjör vid Patentbyrån 1884–97 samt överlärare i experimentalfysik vid Tekniska skolan i Stockholm 1886–89. Andrée satt i Stockholms stadsfullmäktige 1891–94 och var ledamot av Svenska Teknologföreningen 1872–97. (källa)
4. År 1808 utsågs Abraham till sockenmurare. Utnämningen kungjordes av landshövdingen när Abraham närmade sig 19-årsåldern. Till sockenmurare brukade man välja en erfaren murmästare som kunde rita planer och fasader. Fadern Bengt hade med hänvisning till sin sjukdom avsagt sig uppdraget och Abraham hade redan gjort sig känd som en mångsidig hantverkare och skicklig byggare, som behärskade en rad olika yrken: förgyllare, gjutare, glasmästare, guldsmed, kakelugnsmakare, lackerare, metallarbetare, murare, målare, ritare, smed, snickare, svarvare, tapettryckare och urmakare. Han hade också ritat och byggt ett säteri åt en av sin fars vänner. (källa)
5. Som ung pojke flyttade han med sina föräldrar till Bofors, där fadern, förmannen Alfred Ohlsson, hade erhållit anställning. Redan vid 13 års ålder lämnar KEO Bofors för en anställning vid Vesterås Mekaniska Verkstad (Asea). Där arbetade han först som kopist men avancerar snart till "självständig ritare för dekorativa konstruktioner i deras framställning af nya elektriska Spårvagnar till Stockholm och Göteborg", endast 14 år gammal. (källa)
6. Hansson blev student 1937 vid Nya Svenska Läroverket i Helsingfors. Något fördröjd p.g.a. krigstjänst blev han färdig från Tekniska högskolan 1946. Under ferierna från studierna samt under mellankrigstiden arbetade han som ritare på Petsamon nikkeli Oy i Kolosjoki nära det dåvarande Petsamo vid finska ishavskusten. (källa)
7. Alfred Hitchcock var son till grönsakshandlaren William Hitchcock (1862–1914) och Emma Jane Whelan (1863–1942). Han hade två syskon: William (född 1890) och Eileen (född 1892). Hans familj var irländska katoliker och Hitchcock skickades till en katolsk internatskola i London. Efter att Hitchcock gått ut skolan blev han ritare och reklamdesigner för ett kabelföretag. Vid den tiden blev Hitchcock mer intresserad av fotografi och började sedan arbeta med film i London. 1920 fick han ett heltidsjobb hos Islington Studios under dess amerikanska ägare, Players-Lasky, och sedan deras brittiska efterträdare, Gainsborough Pictures, där han skapade titelsekvenserna till stumfilmer. 1925 lät Michael Balcon Hitchcock regissera sin första film hos Gainsborough Pictures, Lustgården. (källa)
8. Efter mogenhetsexamen 1878 utexaminerades Bladin från Kungliga Tekniska högskolan 1882. Han var elev vid Södertälje mekaniska verkstad 1878–1879 och vid Surahammars bruk 1882, ritare hos ingenjör Uhr 1882–1883, anställd vid Elektriska AB i Stockholm 1883–1890, vid Asea i Västerås 1891–1905 och ombudsman för de svenska elektriska firmorna från 1906. (källa)
9. Militären och tecknaren Ulrik Thersner hade 1816 tecknat flera herrgårdar i Skåne. Som en slags efterbildning till Erik Dahlberghs verk Suecia antiqua et hodierna beslöt han att utge sina teckningar. Thersner påbörjade år 1817 utgivningen av sitt storartat anlagda utsiktsverk, ett praktverk, som han kallade Fordna och närvarande Sverige. Kartografen och grafikern Carl Fredrik Akrell graverade bilderna, som utfördes i akvatint, eller i "akvatintamanéret". Akvatintlavyr är en grafisk teknik som bygger på principen djuptryck och i likhet med etsningstekniken utnyttjar akvatintsyra. Carl Fredrik Akrell var skicklig som ritare och gravör vid mångfaldigandet av teckningarna. Hans kartor var för sin tid utmärkta liksom akvatintgravyrerna i Fordna och närvarande Sverige. Efterhand anslöt sig kartografen och gravören Wilhelm Maximilian Carpelan till utgivningen. Wilhelm Maximilian Carpelan verkade som gravör i akvatinta av vyer och utsikter. Han tjänstgjorde i fältmätningskåren, och han har också blivit känd som den som utförde den topografiska kartan över Sverige i skala 1:100 000. Han fick år 1826 i uppdrag att leda ett av ingenjörskårens graveringskontor och då införde han ett beteckningssystem, som man sedan använde under lång tid framöver. Skånedelen av verket Fordna och närvarande Sverige fullbordades år 1823, Östergötland påbörjades 1820 och Uppland och Södermanland påbörjades 1824–25. Det var Ulrik Thersner själv som skrev texten till bilderna i verket. (källa)
10. Blomqvist, som var son till byggmästare Ture Blomqvist och Lydia Gustavson, utexaminerades från Göteborgs tekniska institut 1941. Han var ritare på Svenska Riksbyggens arkitektkontor 1940–1942, på Folkbyggens arkitektkontor 1943, blev verkmästare hos byggmästare Axel Karlsson 1944, chef för Folkbyggens arkitektkontor 1947, för Samhällsbyggens arkitektkontor 1950 och för Blomqvists Elementbyggen 1954. Han var innehavare av Folke Blomqvists arkitektkontor från 1953 och av AB Tre Byggare från 1959. (källa)