Rivningsbeslut Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rivningsbeslut

1. Ett beslut av byrådet om att riva Mölleporten togs 1873, då den ansågs vara i vägen för den ökade landsvägstrafiken. Detta rivningsbeslut genomfördes dock inte, efter en aktion av lokala intressenter och en insamling för att möjliggöra en restaurering. I stället förklarades den som byggnadsminne 1895. Samma år genomfördes en restaurering under ledning av Erik Schiødte, vilken avslutades året därpå. En andra restaurering gjordes några år senare och porten fick sitt nuvarande utseende 1902. Vid denna restaurering gjordes omfattande ommurningar av fasaden. Ytterligare ett restaureringsprojekt utarbetades 1909 av Hermann Baagøe Storck, vilket dock inte genomfördes. (källa)
2. I mitten av 1700-talet hade befälet på fästningen redan flyttat ned därifrån och inkvarterats i Kungälv. År 1756 nämns första gången att man skall låta fästningen förfalla. Reparationsarbeten pågick ända in på 1780-talet, men förslog inte långt. Den 4 oktober 1786 marscherade den sista permanenta garnisonen ut från fästningen, och till Göteborg. Den sista kommendanten hette Ulric Theophil Scheffer. Den spelade ingen aktiv roll under Teaterkriget 1788–1789, trots att dansk-norska trupper under en kort period besatte Bohus och hade sitt högkvarter, där fredsförhandlingar ägde rum, i Kungälv. Generalkvartermästaren och direktören för fortifikationen Johan von Hermansson lämnade i januari 1789 in ett förslag om rasering av Bohus. Han menade att alla fästningar som är ur stånd till försvar, kan vålla mer skada än nytta för staten. Kort tid därefter beordrade Gustav III att fästningen skulle förstöras. År 1789 började rivningsbeslutet verkställas och Kungälvs borgare fick rätt att ta byggnadssten därifrån. På grund av ekonomiska bekymmer sparades några av byggnaderna i full höjd, däribland tornet Fars Hatt. Raseringsarbetena förbjöds 1796, men tilläts igen redan 1797, innan Karl XIV Johan satte stopp för vidare förstörelse år 1838. Omfattande utgrävnings- och konserveringsarbeten utfördes åren 1898–1904 under ledning av överste Claes Grill. Kung Oscar II var också intresserad av projektet, och inspekterade det varje sommar i samband med sina vistelser i Marstrand. År 1925 övertog dåvarande statliga Byggnadsstyrelsen Bohus fästningsruin. År 1934 inleddes ett omfattande renoveringsarbete under ledning av arbetslöshetskommissionen som så kallat AK-arbete, bland annat uppförde man huvudporten igen. Fästningen renoveras än idag. (källa)
3. År 2013 stängdes det köpcentrum som var inhyst i det sammanbindande magasinet i avvaktan på rivning. I februari 2014 revs Klockhuset, även om det tidigare sagts att själva tornet skulle kunna bevaras och flyttas inom området. Rivningen av Klockhuset orsakade protester bland allmänheten och uppmärksammades i media. Den 20 februari 2014 stoppades därför rivningsbeslutet för det kvarvarande expeditionshuset för ankommande gods. Folkpartistiska politiska företrädare ville att Stockholms stad skulle utreda om det kunde bevaras som en kompensation för det förlorade Klockhuset. Godsexpeditionen revs dock den 10 maj 2014 och därmed finns inte längre några spår kvar av Norra station. (källa)
4. I slutet av 1950-talet flyttades in- och utlämning av styckegods från Östra Station till Karlstads centralstation. I november 1964 lades persontrafiken på NKlJ ner, 1965 upphörde biljettförsäljningen till SJ-tågen och år 1967 tåguppehållen likaså. Tågklareringen avslutades 13 maj 1970, som då överfördes till centralt ställverk vid Karlstads centralstation. Karlstad Östra revs 1971 av SJ Banavdelning trots vädjanden från stadsarkitekten i Karlstad. Rivningsbeslutet lär ha föregåtts av en av bostadsinspektör Jan Starbrink företagen besiktning 1958 som anförde att byggnaderna såväl till interiör som exteriör var otidsenliga och att nödvändigt underhåll var eftersatt. Den till stationen hörande överbanmästarebostaden står dock fortfarande intakt. Huset har tjänat både som personal- och privatbostad. Det har framförts krav från Trafikverket på byggnadens rivning men Karlstads kommun lär dock ha avvisat detta krav tills vidare. (källa)