Rollkaraktär Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rollkaraktär

1. Viktiga karakteristika för Kabukiteater inbegriper mie (見得), i vilken skådespelaren intar en livfull pose för att framhäva sin rollkaraktär. Vid denna punkt hörs ibland hans husnamn (yagō, 屋号) i ett högt rop (kakegoe, 掛け声) frånågon expert bland åskådarna. Detta tjänar såväl till att uttrycka som att framhäva auditoriets uppskattning av aktörens bedrift. En ännu större komplimang kan ges genom att utropa namnet på aktörens fader. (källa)
2. Från början var det tänkt att man skulle använda rollkaraktärerna från den tidigare serien. Men detta ändrades och alla rollkaraktärerna är nya jämfört med originalserien, med undantag för Jim Phelps, ledaren för IMF-teamet. Eftersom författarstrejken tog slut tidigare än beräknat, så blev endast ett fåtal avsnitt baserade på gamla manus filmade. (källa)
3. Då serien återkom i ny tappning under 2012 efter att inte ha producerats sedan 1991 kretsade handlingen fortfarande kring oljefamiljen Ewing, fast denna gång med J.R.:s och Bobbys respektive söner John Ross och Christopher i de absoluta huvudrollerna. Även J.R.s exfru Sue Ellen och Bobbys nya fru Ann finns med, liksom brodern Ray, brorsdottern Lucy samt rivalen Cliff Barnes. Patrick Duffy och Larry Hagman som medverkade i de första omgångarna medverkar även i den nya omgången som sina gamla rollkaraktärer. (källa)
4. I regel har hans rollkaraktärer varit av det mer ungdomligt, oskuldsfulla slaget som fallet var med hans huvudroll som ung biografmusiker i tv-serien Paganini från Saltängen 1987 eller som departementsrådet i thrillerserien Läckan 1974, trots att han där spelade en äldre karaktär i likhet med hans roll som medelålders journalist med mammaproblem i den omdebatterade situationskomedin Glöm inte mamma! 1998. Han har dock emellanåt spelat mer neurotiska karaktärer på ett utmärkt sätt, bl.a. ynglingen i P.O. Enquists I lodjurets timme som även gjorts som tv-version 1989 eller narkoman i tv-serien Goltuppen 1991. (källa)
5. Alan Partridge, rollkaraktär spelad av den brittiske komikern Steve Coogan. (källa)
6. Mycket av humorn kommer från Frasier och Niles' ständiga tävlingar om vem som är snobbigast. Båda bröderna är ytterst pompösa och allt annat än jordnära. Småaktighet och ständig tävlan om vem som har den finaste antika vasen, vackraste tavlan osv är ofta förhärskande. Eller vem som är högst i hierarkin på vinklubben där den yttersta titeln korkmästare hägrar. Rollkaraktärerna är verkligen speciella och liknar inte något annat i komedivärlden. Kanske är den pråliga ytan och fisförnäma tillvaron en slags revansch för den töntstämpel de hade som barn, då de var lika snobbiga som nu i serien. En sådan analys hade de antagligen själva inte haft långt till. Stundtals lyckas de landa det högtravande tänkandet en kort stund, och de ser saker och ting någorlunda rationellt, detta pågår sällan dock länge. Trots att både Frasier och Niles är psykiatriker, eller kanske just därför, ägnas mycket tid åt att överanalysera och övertolka problem eller uppdiktade sådana tills de blir oproportionerligt stora. Då träder vanligen deras jordnära far, Martin in och med sitt sunda bondförnuft får saker och ting att verka vettiga igen. Både Frasier och Niles har en viss standard på sin moral och sin etik, oftast håller de faktiskt denna men vissa snedsteg görs. Frasiers kvinnliga producent Roz är också en av karaktärerna i handlingen och hennes promiskuösa utflykter med alla möjliga män är en ständigt återkommande källa till sarkastisk humor. Roz och Daphne har under åren blivit ganska bra vänner, och vet båda hur det är att stå ut med Frasiers manér. (källa)