Rotepar Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rotepar

1. Om antalet kolonner är udda rättar man vanligtvis mittåt. Med detta menas att musikerna i den mittersta kolonnen bestämmer placeringen i längdled för sitt rotepar. I teorin skulle stavföraren lika gärna kunna kommendera rättning vänsteråt, men det är högst ovanligt för ett udda antal kolonner. För enkel armlängd: Musikerna i det främsta roteparet sträcker ut sina armar in mot mittkolonnen och ställer sig så att avståndet blir lagom en armlängd. Musikern i mitten rör sig inte. För dubbel armlängd: alla musiker i det främsta roteparet utom de på kanterna sträcker ut båda armar i sidled och ställer sig så att avståndet blir lagom två armlängder. Om halv armlängd kommenderas gör man som för enkel, fast man sträcker ut armbågen istället. Det är bara det främsta roteparet som sträcker ut sina armar, de andra rättar sig efter det främsta. Det är vanligt att stavföraren håller upp sin stav framför varje kolonn för att göra det lättare för bakre led att rätta sig. De yttre musikerna i det främsta roteparet tittar in mot mittkolonnen för att se hur de står. På ett kommando såsom 'ta ner!' eller 'återgå!' tar alla ner sina händer och fäster blicken framåt igen. (källa)
2. Rotarna indelades i udda och jämna. En jämn och en udda rote bredvid varandra benämndes ett rotepar. Om en man saknades i någon rote, kallades roten blindrote. Riktrote kallades den rote eller det befäl, på vilken rättningen togs. Rotevis-vändning var vid kavalleriet den vändning, då varje karl för sig vände på den plats han innehade. Rotekolonn kallades den formering vid trupp till fots, som uppkom efter vändning åt ena sidan, varefter roteutryckning eller dubblering av rotar skedde. Rotekolonn var infanteriets vanliga marschordning. Rotevis-kolonn kallades vid infanteriet den formering, som uppkom, då bataljonens båda flyglar ställdes i flankställning bredvid varandra med första ledet utåt. Den sistnämnda formeringen avskaffades 1889. (källa)