Rusttjänst Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rusttjänst

1. I Sverige utfärdades adelsbreven av kungen och tidvis av riksrådet. De föregicks av frälsebreven som från 1300-talet utfärdades till dem som i utbyte mot rusttjänst åtnjöt skattefrihet. (källa)
2. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, befriad från egen skattskyldighet, som regel om man tillhandahöll en militär styrka ("rusttjänst") för herrens eventuella behov. Ursprungligen (ca 1200-talet) betydde frälse bara "fri", till skillnad från livegen eller träl, sedan fri från beskattning. (källa)
3. Knapadel är en beteckning på lägre adel. Ordet syftar egentligen på den del medeltida frälset som inte hade råd att fullgöra sin rusttjänst till fullo, och är också ett nedsättande begrepp för obemedlad lågadel. (källa)
4. I gengäld för skattebefrielsen ansvarade frälsehemman för rusttjänst, från 1600-talet genom att sätta upp kavalleri på sina frälsegods, med indelningsverket i slutet av 1600-talet även infanterisoldater. Endast frälsejorden inom "rå och rör" från säterierna undantogs. (källa)
5. Vasall, även kallad läntagare, är en part i feodalsystem, vanligen med en adelstitel, och som lyder under en herre, ex. kung. Vasallen ansvarade för att skydda herren militärt i utbyte mot skatt eller tribut. Genom att ställa upp för sin herre i krig så erhöll vasallerna vissa privilegier. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, befriad från egen skattskyldighet, speciellt om man tillhandahöll en militär styrka för herrens eventuella behov, "rusttjänst". (källa)
6. Indelningsverkets rustning var inte det samma som adelns rusttjänst. (källa)
7. Rusttjänst var en möjlighet att i utbyte mot skattefrihet göra sig skyldig att vid behov, oftast krig, ställa upp en fullt rustad ryttare. Den kallades ursprungligen Örs eller rosstjänst (Ross är gammalsvenska för häst, se Gotlandsruss eller tyska ordet Roß) och var kungens sätt att till liten kostnad hålla sig med ett stridbart rytteri. De stormän som utförde rusttjänst kom att kallas frälse. Inte bara stormän utan även bönder kunde bli frälsemän om de ställde upp med häst och ryttare. De senare kallades för friborna frälsemän. (källa)