Räddningsutrustning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet räddningsutrustning

1. I Danmark inrättades sjöräddningsstationer tidigt. Redan 1851 fanns 21 räddningsstationer på Jyllands västkust från Skagen och söderut, vilka alla hade raketapparater. 14 av dem hade också osänkbara räddningsbåtar. Denna utbyggnad skedde efter en räddningsaktion i april 1847, då den engelska barken Vertumnus strandade på Harboøre strand på Jyllands västkust och fem man räddades, medan 13 omkom som hade kunnat räddas om den tidens räddningsutrustning hade funnit7s till hands. (källa)
2. Den 8 december 1942 var sista gången räddningsbåten drogs ut för ett uppdrag. Det finländska skeppet Ingeborg av Åbo led sjönöd utanför Mälarhusen, dit räddningsbåten drogs över land. Det var för höga vågor för att gå ut, och därför sköts i stället ett rep ut med raket och besättningen togs iland med den räddningskorg som ingick i räddningsutrustningen. Samtliga sju ombordvarande räddades. (källa)
3. Flodbåt är en båttyp som används för färd på floder, kanaler, insjöar och andra inre vattenvägar. Dessa båtar har ofta en något annorlunda utformning än båtar avsedda för öppet hav, eftersom de kan tillverkas med mindre tålig konstruktion än de båtar som behöver tåla kraftigare vind- och vågförhållanden, och kan också ha mer begränsad navigations- och räddningsutrustning. I vissa städer som t.ex. Amsterdam används dessa för lokala resor inom orten. (källa)
4. ATS-färdplanen är den färdplan som man lämnar in till Flight Planning Center och som innehåller information om flygplanstyp, hastighet, flygväg, målflygplats eventuella alternativa målflygplatser, antal passagerare m.m. Den innehåller dessutom uppgift om kommunikations och navigationsutrustning som finns ombord och vilken räddningsutrustning som finns. ATS-färdplanen ligger till grund för klarering i kontrollerad luft, och den utgör också underlag för trafikledningens uppföljning av flygningen om ett nödläge skulle uppstå. Normalt lämnas ATS färdplanen in skriftligt innan flygningen startas, men man kan också i vissa fall lämna in en s.k. förkortad färdplan när man är i luften. (källa)
5. Den sovjetiska ubåtschefen Aleksandr Marinesko trodde att fartyget var det tyska passagerarfartyget Cap Arcona och gav order om torpedattack. Man avlossade fyra torpeder varav tre träffade målet. Den första torpeden träffade manskapsmässen och dödade därmed nästan samtliga av de som hade till uppgift att hantera fartygets räddningsutrustning. Läget förvärrades av att nödanropet utgick på fel radiokanal, samt att tillskyndande fartyg inte kunde förtöja långsides med haveristen för att överföra skeppsbrutna, eftersom de människor som låg i vattnet då skulle ha blivit ihjälklämda. Över tusen personer räddades men det fanns inte kapacitet att rädda alla som var ombord. Fartyget lade sig på sidan och efter bara 45 minuter hade fartyget kantrat helt och sjunkit. (källa)
6. Flygbåten var försedd med tre däck. I det övre däcket fanns längst fram förarkabinen följt av navigationshytt, radiohytt, färdmekanikerns arbetshytt samt ett hjälpmaskinrum. Huvuddäcket användes för fraktgods, passagerarbagage samt flera kupéer för passagerare. Inredningen var luxuös för att konkurrera med atlantångarna. Några kupéer var inredda till rökrum, bar, matsal och toaletter. Planet utrustades för att transportera 66 passagerare vid långflygningar, medan man på de kortare resorna som inte behövde ge plats för sovande kunde transportera ca 100 personer. I det nedre däcket förvarades bränsletankarna som rymde 24 600 liter, räddningsutrustning samt nio vattentäta flyttankar som kunde bära upp hela flygbåtens vikt mot vattnet. (källa)
7. Sophus Falcks anställda blev berömda överallt för sina heroiska insatser men det var tydligt att det behövdes mer och bättre räddningsutrustning. (källa)