Rättspraxis Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rättspraxis

1. En viss likhet kan här skönjas mellan Roms rättspraxis och germanernas dito: i ingen av kulturerna såg man lagen som uttryck för en gudomlig vilja, utan lagen utgick från folkets eller en lagstiftande församlings vilja. Lagar ändrades efter människornas diskussioner och val, inte efter en fast idé om vad en eventuell gudom ofelbart slagit fast. Vissa har hos germaner och romare, och den sammansmältning av dessa kulturer som sedermera präglade medeltiden, sett detta som ett ursprung till det sekulära samhällets syn på lag och rätt. Alla källor om specifik rättstillämpning är dock så sena att de hunnit påverkas av romersk rätt. (källa)
2. Sedvänjan kan inom juridiken i vissa fall ses som en rättskälla och kan då kallas sedvanerätt. Detta är relaterat till begreppet rättspraxis. Sedvänja kan ibland rent av användas som rättskälla genom att någon lag uttryckligen hänvisar till den, såsom den svenska köplagen. Sådana sedvänjor som utvecklats inom en viss bransch och har nått en hög grad av fasthet och stadga inom affärslivet kallas ofta handelsbruk eller branschkutym. (källa)
3. Pingstpastorn Åke Green fälldes först i tingsrätten 2004 för hets mot folkgrupp för sina uttalanden om homosexuella. Han friades sedan i Hovrätten och Högsta domstolen 2005, med hänvisning till den yttrandefrihet och religionsfrihet som garanteras av Europakonventionen om mänskliga rättigheter, och till att rättspraxis visar att han sannolikt skulle ha blivit friad om målet hade gått vidare till Europadomstolen. (källa)
4. I Sverige saknas reglering om hyra av lös egendom, bortsett från tre bestämmelser från 1700-talet i 13 kap. handelsbalken. Det finns emellertid en departementspromemoria (Ds 2010:24), där ett förslag till ny lag om hyra av lös sak till konsumenter läggs fram. Svensk rättspraxis är också knapp. Det har diskuterats i vilken utsträckning man kan tillämpa analogier till andra svenska lagar. (källa)
5. Rätten består av ett flertal/några rättskällor, såsom statuter (skriven rätt), rättspraxis, förarbeten, doktrin och i vissa fall även sedvänja. Med ett gemensamt namn brukar de olika reglerna kallas normer, vilket inte är att förväxla med sociala normer. (källa)
6. I Sverige sker däremot lagtillämpningen ofta oberoende av rättsvetenskapen och betecknas därför riktigare som endast rättspraxis. (källa)
7. Av rättspraxis framgår att om kommissionären måste överta varor som han inte kan avsätta till tredje man är det inte är fråga om kommission utan om överlåtelse i fast räkning. (källa)
8. Krigets lagar kan också uppdelas i humanitärätt, neutralitetsrätt och samt ockupationsrätt. Flera juridiska texter innehåller definitioner av krigsförbrytelser, bland annat Genèvekonventionerna och deras Tilläggsprotokoll, Haagkonventionerna, Kemvapenkonventionen, Konventionen om förbud mot antipersonella minor (Ottawakonventionen) och Haagkonventionen om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Vidare finns stadgan för den internationella militärdomstol som upprättades i Nürnberg efter andra världskriget, Nürnbergprocessen, liksom stadgar och rättspraxis vid Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien och motsvarande tribunal för Rwanda samt den internationella brottmålsdomstolens stadgar. (källa)
9. I de domar som bildar rättspraxis är särskilt domstolens motiveringar viktiga. De innehåller bland annat förklaringar till beslutet, förklaringar som kan vara till ledning för andra domstolar. En prejudicerande dom kan dock inte användas som en allmängiltig rättsregel, dels eftersom det kan finnas särskilda omständigheter i det enskilda fallet och dels eftersom domen i regel är begränsad till att avgöra det som parterna har yrkat. Prejudikatet gäller därför inte sådant som domstolen hade kunnat avgöra om parterna yrkat något annat. Om domstolen ändå uttalar sig om sådant som ligger vid sidan av målet (obiter dictum) skapar det inte något prejudikat. (källa)
10. I Sverige är oftast rättspraxis, att åklagare väcker åtal först om förtalet kan anses innehålla ett moment av olaga hot. I ett uppmärksammat televisionsuttalande 18 februari 2013 förklarar justitieministern, att hon förbereder ny lagstiftning med en strängare rättstillämpning även vid renodlat förtal, utan hot. (källa)