Rådslå Synonymer Betyder Uttal

• diskutera
• rådgöra
• överlägga

Hur används ordet rådslå

1. Uppmuntrade av kejsar Ludvig, sammanslöt sig 22 schwabiska städer i det så kallade schwabiska stadsförbundet (1331), vars uppgift närmast var att trygga landsfreden inom Schwaben, men som framför allt avsåg skydd mot Württembergs övergrepp. Förbundet blev gång på gång förnyat. För sista gången återuppstod det 1376. Sedan förbundet med bayersk hjälp haft flera framgångar mot Württemberg, erkändes det uttryckligen av kejsar Wenzel. På förbundsdagar rådslog ombud för de förbundna städerna, vilkas antal växte till 89, om gemensamma angelägenheter (härväsen och dylikt). Förbundet intog en aktningsbjudande maktställning, men då det grep till vapen mot både Bayern och Württemberg ("det stora stadskriget"), tillfogades dess här ett kännbart nederlag (vid Döffingen 1388) av greve Eberhard av Württemberg, varefter förbundet upplöstes. Samma öde övergick några år senare en liknande sammanslutning av det schwabiska riksridderskapet, Schlegelförbundet. Bestående blev däremot det schweiziska edsförbundet, som samverkat med det schwabiska stadsförbundet, men sedermera småningom löstes från sina förbindelser både med Schwaben och med Tyska riket. (källa)
2. Den provensalska litteraturen hade sedan trubadurpoesins nedgång alltmer fått rangen av en ren dialektlitteratur. Under 1800-talets första hälft framträdde emellertid tendenser till en pånyttfödelse. Framstående skalder som Jacques Jasmin uppmärksammades, och Joseph Roumanille förberedde renässansen genom den väl mottagna diktsamlingen Li Prouvencalo, i vilken 31 provensalska skalder, bland dem Roumanille själv, Théodore Aubanel och Frédéric Mistral, bidrog och till vilken litteraturkritikern Saint-René Taillandier skrev ett förord. Detta, jämte några andra publikationer av liknande art, stärkte de tankar på litterär sammanslutning som en tid legat i luften. Dessa tankar tog sig uttryck i två kongresser, i Arles 1852 och i Aix 1853, till vilka många skalder från olika delar av Sydfrankrike samlades med avsikt att rådslå om den språkliga basen för den pågående rörelsen. De överläggningar som vid dessa kongresser hölls rörande den dialekt som skulle läggas till grund för litteraturspråket och om de ortografiska spörsmål som därmed sammanhängde ledde dock icke till något definitivt resultat, men kongresserna ökade intresset för saken, och ett betydelsefullt litterärt resultat av Aixkongressen var den samling av där föredragna dikter, som sedan gavs ut av Jean-Baptiste Gaut under titeln Roumavagi deis troubaires. (källa)
3. En ökad befogenhet erhöll socknemännen emellertid, i det att från ingången av 1600-talet en väsentlig andel i kyrkotukten började tillerkännas dem. Med särskilt, avseende därpå blev socknarnas förhållanden i nyare biskopsstadgar föremål för reglering. Viktigare för sockensjälvstyrelsen blev 23:e punkten av 1650 års prästprivilegier. Där bekräftas prästerskapets "macht til ät hålla ochnestemnor" i sockenstugor och sakristior, "hvarest församlingen antingen i ge-meen eller thes fullmechtige kyrckioverder och sex män, vthan någon endskyllan, skola effter kyrckioheerdens kallelse komma tilsamman" och, under kyrkoherdens ordförandeskap, "rådslå och be-stella om kyrckiones inkomst och rekenskap", så också "om kyrckiones och prestegårdzens byggning, och hvad meera förefalla kan vthi kyrckiodisciplinen och andra församblingens åliggiande tarfver och bestelningar". Ett flera gånger upprepat löfte om en fullständigare sockenstämmoförfattning blev inte uppfyllt, men de redan givna bestämmelserna, nästan ordagrant förnyade i 1675 års prästprivilegier, fullständigades med särskilda resolutioner (de viktigaste av 1680, 1697 och 1719) samt bekräftades med nya tillägg och vissa modifikationer i 1723 års prästprivilegier. I dessa stadgades, att två årliga ordinarie sockenstämmor skulle hållas och att förfallolöst uteblivande skulle medföra talans förlust. Stämmans verksamhet inskränktes till ekonomiska mål, varemot kyrkotukten övergick till kyrkoherden med sexmännen och de förnämste i församlingen. Under tiden hade åtskilliga bestämmelser givits om kommunalbeskattningen. (källa)