Rödalg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rödalg

1. Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen, det vill säga växternas omvandling av koldioxid, vatten och ljusenergi till kolhydrater och syrgas. Klorofyll isolerades först av Joseph Bienaimé Caventou och Pierre Joseph Pelletier 1817. Klorofyll finns i flera olika varianter. Typ a och b finns hos gröna växter. Typ c finns hos till exempel brunalger och d hos rödalger. Fotosyntetiserande bakterier har många olika varianter av klorofyll (och speciella bakterieklorofyll). (källa)
2. Tång (biologi) – ett vardagligt samlingsnamn för flera olika grupper flercelliga alger som rödalger, grönalger och brunalger. (källa)
3. En ännu vidare definition är att även räkna rödalger och glaukofyter till växtriket, vissa molekylärbiologiska data stödjer detta. Denna grupp kallas då omväxlande för Plantae sensu latu, Archaeplastida, Primoplantae eller bara Plantae. (källa)
4. Tång är ett vardagligt samlingsnamn för stora vattenlevande alger samt en del fanerogamer. Termen används främst om släkten inom brunalger och rödalger, men även om vissa grönalger och cyanobakterier samt fanerogamer, som bandtång. Benämningen tång omfattar växter med stora inbördes olikheter som inte är närbesläktade. Det är alltså en polyfyletisk gruppering som saknar taxonomisk betydelse. (källa)
5. Botaniskt menas med parasit en växt som får sin näring genom att ta denna ur en annan levande växt eller levande organism. Sådana parasiter kallas om de lever på ett värddjur zoobioter, om de lever på en växt fytobioter. En parasit som lever helt inuti sin värd kallas här endoparasit, om den lever endast delvis inne i sin värd kallas den ektoparasit. Ett exempel på en botanisk ektoparasit är mistel. De orkidéer som ofta kallas parasiter är i själva verket epifyter. Helparasitiska fanerogamer saknar klorofyll och örtblad, och deras rötter saknar rotmössa. Det finns ett fåtal parasitiska alger, framför allt rödalger. (källa)
6. Notera att begreppen monofyletisk, parafyletisk och polyfyletisk alltså kan användas på alla nivåer (rike, division/fylum, klass, ordning, familj, släkte, art etc). För att särskilja olika betydelser av namn används ofta beteckningarn sensu latu (i vid mening, med stort antal undergrupper) och sensu strictu (i snäv mening, med minst antal). Exempelvis används sensu latu ibland om växtriket om man även räknar in rödalger dit. Ibland används citationstecken ("") för att markera att en grupp inte är monofyletisk, vanligen endast för icke-formella namn. (källa)