Rödlätt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rödlätt

1. Hos röllikesläktets två nordiska arter har både mitt- och kantblommorna vit blomkrona, hos röllikan ibland rödlätt. Korgarna är ganska små, men åtminstone hos röllikan så talrika att de tätt förenade blir till en jämntoppad samling i sammansatt kvast. Anmärkningsvärt är kantblommornas ringa antal, ungefär fem stycken, och deras korta, breda form. I holken mellan blommorna finns ganska stora blomstödblad (jämför med släktet Anthemis), som har en svartbrun kant på samma sätt som holkfjällen. När frukterna mognar, växer blomfästet på längden, och de inre fjällen når över de yttre, och korgen får en gråbrun färg som gör att den påminner om en liten kotte. Fröna är aerodynamiskt formade så att de skall få ett större spridningsområde (flyger med vinden). (källa)
2. I handeln förekom förr olika slag av sagoberedningar. Sagomjöl bereddes mest på Moluckerna på det sätt, att stammen huggs i stycken, som klyvs, varefter märgen uttas och söndermals till ett grovt pulver, snarlikt sågspån, vilket utröres med vatten och silas. Ur den silade vätskan avsätter sig sagostärkelsen. Denna renas sedan genom upprepad uppslamning i nytt vatten och ny silning samt torkas slutligen. Det sålunda renade sagomjölet är ett fint, vitt eller något rödlätt pulver, bestående av stärkelsekorn. Sagogryn tillverkas därigenom, att man blandar sagomjöl med vatten till en deg, som antingen torkas och sedan grovt males till gryn eller också, vilket är vanligare, pressas genom ett durkslag över en panna av järnplåt, varunder lindrig eld underhålles. Därigenom att pannan ständigt hålls i skakande rörelse, omformas de genompressade strålarna av sagodegen till rundade gryn, som får ett halvgenomskinande utseende, emedan stärkelsen blivit delvis förklistrad. (källa)
3. "Ett mycket speciellt huvud", påminner hon sig, men inte på grund av fula anletsdrag, utan därför att ett helt silvergrått hår gör intryck invid ett ansikte på tjugofem år." Hon understryker: "Ett vackrare hår jag har aldrig sett, det var lika märkligt som månsken vid lunchtid. Håret var gyllene, och vissa spår fanns fortfarande av en söt blondin, i vita kilar. Blå ögon, brant fransk näsa, mycket vackert - och rödlätt hy, detta gör ett barnsligt intryck som motsäger konversationens kloka och mogna kvinna." Chilenskan var imponerad av hennes enkelhet och nyktra utstrålning, hennes sparsamma manifestation av emotionalitet, hennes djup utan transcendentalismer. Och särskilt för hennes bildning, som anstod en storstadskvinna, "som kommer i beröring med allt och införlivar det med sig själv". (källa)
4. Majestix (fr. Abraracourcix) är hövding i den lilla byn där Asterix bor. Han är också vän till Asterix, och är en medelålders man med rödlätt hår och är ganska rund om magen. Han uppskattar god mat som hans fru Bonemine tillreder. I egenskap av byhövding låter han sig för det mesta transporteras genom att bli buren på en sköld, vilket kan ge problem vid passage av dörrar. Majestix enda rädsla är att himlen ska falla ned över hans huvud. (källa)
5. Enligt beskrivningen var ruserna ett handelsfolk som upprättat en marknadsplats i närheten av volgobulgarenas läger. Deras kroppar beskrivs som höga som palmträd med rödlätt hud och blont hår. Han beskriver också tatueringar från fingernaglarna till halsen med mörkblå eller gröna mönster som liknar träd eller andra figurer. Alla män är beväpnade med yxa, kniv och svärd. (källa)
6. Huvudpersonen i böckerna. Arbetar oftast med sina vänner som listas nedan men även andra personer brukar vanligtvis delta. Detaljerad information om Biggles utseende saknas men man brukar vanligtvis beskriva honom som rödlätt, smal, djupt liggande ljusbruna ögon och att han har "händer smala som en flickas". Han är även smart och lärde sig redan som ung att använda hjärnan. Biggles föddes i Indien i augusti 1899 av brittiska föräldrar, men på grund av att han ofta fick malariaanfall blev han skickad hem till England. Biggles har, vilket kanske inte är så känt, en egen beskriven filosofi, som lyder: "När man flyger, så är antingen allting som det ska vara eller också är det inte det. Är allt som det ska, behöver man inte oroa sig. Är det inte, kan två saker hända. Antingen störtar man eller också störtar man inte. Störtar man inte, så behöver man inte oroa sig. Störtar man, så inträffar ettdera av två ting. Antingen blir man skadad eller också blir man inte skadad. Är man oskadad finns det ingen anledning att oroa sig. Skadas man så inträffar ettdera av två ting. Antingen repar man sig eller också dör man. Repar man sig behöver man inte oroa sig. Dör man kan man inte oroa sig." (Källa: "Biggles i fält", Bonniers, 1944.) I böckerna om Biggles insatser under första världskrigets två sista år utvecklas han från en novis med tio timmars flygvana till en erfaren och våghalsig stridspilot, märkt av kriget och på gränsen till utbrändhet. (källa)
7. I nordvästra Dalarna finns den fossilfattiga mesoproterozoiska sandsten som är i folkmun kallad dalasandsten men som numera klassas som Älvdalskvartsit, vilken är en finkornig, röd, rödbrun eller rödlätt sandsten som är mest känd som byggnadssten, eftersom den är estetiskt tilltalande och de naturliga sedimentära strukturer som finns i bergarten ger liv till stenen. I Mångsbodarna finns det ett stenbrott där den bryts för detta ändamål. Dalasandsten används även som ballastmaterial i nordvästra Dalarna. (källa)