Sällskap Synonymer Betyder Uttal

• följe
• följeslagare
• grupp
• klubb
• samfund
• samling
• sammanslutning
• tillsammans
• umgänge

Hur används ordet sällskap

1. Ordet adventsljusstake används även om elektriska ljusstakar. Dessa har vanligtvis sju ljus i pyramidform, men även andra antal ljus förekommer (vanligen udda antal) och ljusstakarna kan ha olika utformningar. Elljusstakar är ofta tillverkade i trä, mässing eller plast. Dessa ställs vanligen fram i hemmets fönster den första advent, ibland i sällskap med adventsstjärna och annat fönsterpynt. I Sverige står den kvar till Tjugondag Knut (Tjugondedag jul), i övriga delar av världen till Trettondedag jul. (källa)
2. Gruppboende, Gruppbostad är i Sverige lägenheter som har gemensamma utrymmen som kök, matsal och vardagsrum och där de boende har tillgång till vård- eller stödpersonal stora delar av dygnet. Gruppboende kan utnyttjas av personer med olika former av diagnosticerade funktionsnedsättningar, exempelvis utvecklingsstörning eller demens. Boendeformen ställs ofta till förfogande av kommunernas vård- och omsorgsenheter eller av kyrkliga sällskap som diakoniska stiftelser. (källa)
3. När man innan det fanns järnvägar skulle förflytta sig på land, hade man bara två sätt att göra det på, nämligen till fots eller med hjälp av häst. Matställen och övernattningsplatser fanns inte. En resenär var oftast tvungen att tigga nattlogi, i allmänhet hos någon bonde, eller i värsta fall sova utomhus. Finare folk tog logi hos prästerna. Kungen var den ende som hade rätt att kräva förtäring och logi oavsett vem han och hans sällskap än uppsökte. (källa)
4. Historiskt sett har en hovdam i Europa varit en kvinna av hög rang, men lägre än den kvinna hon varit anställd hos. Hon kategoriserades inte som en tjänare utan var av tillräckligt hög rang för att betraktas som ett sällskap. Hon utförde sekreterarsysslor, övervakade och gav order till tjänare, bistod med råd om etikett, assisterade och utgjorde följe vid ceremoniella tillfällen och sällskap till vardags. (källa)
5. Hovfröken ansågs som en offentlig befattning. Hon blev utnämnd av monarken, och utnämningen offentliggjordes i pressen. När en tjänst blev ledig, rekommenderades en högadlig kandidat som väntades kunna uppföra sig enligt etiketten och vara pålitlig rojalist. Det vanliga var en anhörig till en hovfunktionär. En initierad person, ibland en hovdam, ibland en vän till drottningen, hörde sig då för informellt om personen var intresserad. Det ansågs som en skymf av en kunglig kvinna att få ett nej på förfrågan, och därför fick kandidaten aldrig formellt frågan förrän man informellt redan tagit reda på att svaret skulle bli positivt. Först därefter ställdes frågan formellt av överhovmästarinnan, som kallade till intervju i sin tjänstevåning. Eftersom arbetsuppgiften i princip var att tjänstgöra som sällskap, var personlig sympati viktig. Arbetsgivaren brukade därför ofta avbryta mötet genom att "spontant" besöka sin överhovmästarinna (som drottning Josefina), eller gömma sig bakom en pelare (som drottning Lovisa). Formellt var det kungen som utnämnde hovfröken, men detta var endast formalia och allt avgjordes i praktiken av drottning och överhovmästarinna där utnämningen endast var bekräftelsen. (källa)
6. Kavaljer, ursprungligen från latinets caballarius ("hästskötare", i medeltidslatinet senare med betydelsen 'riddare'), av latinets caballus ("häst"). Numera används det mest i betydelsen manligt (bords)sällskap till någon, eller en manlig danspartner. Den kvinnliga motsvarigheten till kavaljer är i vardagligt tal bordsdam. (källa)
7. I allmänhet är det viktigt för hundens psykiska utveckling att den får vistas så mycket som möjligt i människans sällskap. Det hjälper djuret även i intellektuellt avseende och skapar en bra relation mellan hunden och dess ägare. (källa)
8. Idisslarnas föda utgörs av många olika slags växter. Nästan alla idisslare har flyktbeteende och är snabba. Många lever i hjordar, alla i sällskap. Somliga hör hemma i bergstrakter, andra i slättbygder, några få i blöta lågländer. Idisslarna lever polygamt och honan föder en, sällan två eller tre (en art dock fem till sex) ungar. (källa)
9. Inträdestal är ett högtidligt anförande vid inträde i akademi eller annat lärt sällskap. Talet framförs i regel under en årshögtid. Beroende på sammanhang kan det vara utformat som en presentation av talaren själv vilket gäller för så kallade egoföredrag inom Rotary, eller som en minnesteckning över talarens föregångare som i Svenska akademien. (källa)