Sättarlärling Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sättarlärling

1. Sørensen, som var son till en arbetare, blev 1832 sättarlärling och kom redan 1838 på den tanken att konstruera en sättmaskin. Han offrade hela sitt livs kraft på att utföra sin plan. År 1846 tog han patent på den, och 1851 utställde han sin maskin i London, men rönte ingen uppmärksamhet. Efter ytterligare arbete utställde han en ny maskin på världsutställningen i Paris 1855 och fick där stora guldmedaljen och en hedersgåva, för att han hade löst en uppgift, som förr ansågs olöslig. Oaktat flit och snille lyckades dock ej Sørensen göra sin uppfinning så fullkomlig, att den kunde bli allmänt spridd, men den visade ändå vägen till uppgiftens slutliga lösning. Sørensen avled i fattigdom, så att staten måste anslå en pension åt hans änka och barn. Åtskilliga mindre uppfinningar (bland annat en stilgjutningsmaskin) var frukter av hans stora mekaniska snille. (källa)
2. Andrew Chaisers föräldrar tillhörde Erik-jansarna och utvandrade 1850 till Bishop Hill. Han genomgick kolonins skola där och blev sättarlärling hos tidningen Den swenske republikanen 1856, och stannad där till 1857. 1869-1870 utgav han tillsammans med Erik Johnson, son till Erik Jansson The Illinois Swede, tidningen var huvudsakligen engelskspråkig men övergick 1870, till namnet Nya verlden, samtidigt som redaktionen flyttades till Chicago. Erik Johnson lämnade i samband med detta redaktionen. På grund av den stora Chicagobranden utgavs tidningen 1871-1872 i Galesburg, varpå man återflyttade till Chigao. Tidningen övertogs 1876 av ett bolag där Frank A. Anderson var president och Chaiser en av huvuddelägarna. 1877 inträdde överste Hans Mattson vilken tidigare köpt tidningen Nya svenska amerikanaren i bolaget och därefter slogs bolagets båda tidningar samman till Svenska tribunen, i vilken under de närmast följande år ett par svenskspråkiga tidningar Nya folkets tidning och Skandia uppgick. Chaiser var 1877-1882 vice president i bolaget, 1882-1890 dess presidet och även dess affärsföreståndare 1879-1890. Från 1890 blev han ensamägare av tidningen. (källa)
3. Innan grundandet av det Svenska typografförbundet hade lokala organisationer bildats, som exempelvis i Stockholm (1846), Norrköping (1882), Jönköping (1883) samt Malmö (1883). Rikets typografförbund, det vill säga Svenska typografförbundet påbörjade sin verksamhet år 1883 då de Svenska typografernas första möte hölls. Vid denna tid fanns det 1247 sättare och 573 sättarlärlingar i landet. Det dröjde till den 7 juli 1886 innan ytterligare ett möte hölls då representanterna från olika typografiska föreningar och klubbar sammanslöts. På detta möte skedde en omröstning om att en nationell sammanslutning var nödvändig. Förslaget antogs och det Svenska typografförbundet kunde fastställas som namn. Mötet behandlade även följande punkter, lärlingsfrågan, de hygeniska förhållandena på arbetsplatserna, kvinnornas rätt till yrket, arbetstidsfrågor, betyg, illojal konkurrens från småtryckerier, hjälpkassornas existensberättigande, kraven på en tidsenlig beräkningstariff, lönefrågan i övrigt samt arbetstillgången i yrket. (källa)
4. Föräldrar var lantbrukarparet Ida (född Andersson) och Johan Lager. Lager började arbeta tidigt, bland annat i torvmossar 1918–20. Han gick ett läsår 1918–19 i realskola, men arbetade därefter några år som springpojke. År 1921 började Lager som sättarlärling på tidningen Smålänningen i Ljungby tills han fick avsked 1926 och studerade därefter på Brunnsviks folkhögskola. (källa)