Sömnad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sömnad

1. Parallellt används ordet i betydelsen av alla slags hantverkare, vilket inbegriper den "mjuka" sidan också, såsom arbete med textilier, vävning, sömnad o.s.v., även om det är vanligare att begreppet används för yrkesutövarna på den "hårda" sidan. (källa)
2. De första hushållsskolorna i Sverige inrättades under 1860-talet, och hade ursprungligen till huvudsaklig uppgift att utbilda tjänsteflickor. Från 1920-talet skilde man mellan hushållsskolor, som var skolor för utbildning av husmödrar med en utbildning frånågra månader till ett år, och fackskolor i huslig ekonomi, med en utbildning på mellan ett och ett halvt till två och ett halvt år. Från 1906 utgick statsbidrag till vissa av skolorna. I Sverige efter 1921 kunde hushållsskolorna även bedrivas i kommunal regi. De sågs som en alternativ väg till utbildning vid sidan om lärlingsskolor och yrkesskolor. Syftet var att unga kvinnor skulle få en "någorlunda fullständig husmodersutbildning". De undervisade i många ämnen, som sömnad, städning, ekonomi, matlagning med mera. Kvaliteten var för tiden god, men efterhand samhället förändrades, fick de färre och färre elever. Detta ledde till att det i dag knappt finns några kvar i Sverige. (källa)
3. Knappnålar används främst för att häfta ihop textila material tillfälligt före tråckling och/eller sömnad. Man kan enkelt markera längden på olika plagg som byxben eller kjolar och klänningar med knappnålar vid provning och lika enkelt flytta nålarna för korrigering av markeringen. Om nålarna placeras vinkelrätt mot avsedd söm i tyget är det möjligt att sy över dem med symaskin för permanent hopfogning utan att symaskinsnålen skadas. Knappnålar med huvud i glas tål värmen från strykjärn. (källa)
4. Lappteknik (kallas även skarvsömnad eller patchwork) är en textil teknik där mindre tygbitar sys ihop till större föremål, till exempel täcken, dukar eller mattor. Det ursprungliga syftet med lappteknik var att ta tillvara tygspill från annan sömnad. Detta utvecklades genom att tygbitarna syddes ihop i olika mönster, så att föremålen blev dekorativa. (källa)
5. Mönster (förlaga) – en förlaga vid sömnad och andra textila tillverkningar. (källa)
6. En nål är ett långt, smalt och oftast vasst föremål (verktyg) som framförallt används inom sömnad. Öppningen för tråden kallas nålsöga. (källa)
7. Näst är ett mycket litet stygn i sömnad, som nästan inte syns, precis som namnet kan antyda. Används företrädesvis för fållar på finare vävar, eller sömnad i till exempel folkdräkter och kyrkotextilier. (källa)
8. Passpoal (från franska passepoil) inom sömnad eller keder (uttal: tjäder) inom tapetseri är en sydd utsmyckning på klädesplagg eller möbel, ofta längs en kant, som är en kanal av ett veck eller band ofta sytt runt ett grövre snöre. Passpoaler används ofta vid fickor på grövre plagg. Man kan även göra dubbla kedrar, då en dubbelvalvad pressarfot krävs. Används som dekorationer bland annat på uniformer. (källa)
9. Picot kan göras för hand genom sömnad eller virkning, varvid tyget förses med en mycket smal, enkel vikning, varöver picotstygn slås, eller med maskin, varvid en maskinhålsöm sys i det enkla tyget och klipps upp mitt igenom. Picot på band vävs in i bandvävstolen. På spetsar tillkommer picot också vid spetsens tillverkning. (källa)
10. Resårstickning ger en liknande effekt men utgörs av en teknik att växla räta och aviga maskor i olika kombinationer. Muddar på exempelvis fritids- och arbetskläder är ofta resårstickade. Sömnad av resårstickade varor fordrar stygn med elastiska egenskaper. (källa)