Sabba Synonymer Betyder Uttal

• fördärva
• förstöra
• paja

Hur används ordet sabba

1. En vilodag är den dag i veckan som ägnas åt att vila. Sabbatsdag är den dag som Gud har bestämt att människan ska vila. (källa)
2. Shabbat, även shabbos eller shabbes, på svenska sabbat, är den bibliska samt judiska vilodagen. Shabbat firas varje vecka, från solnedgången fredag kväll tills "tre stjärnor syns" på lördag kväll, för att ge möjlighet att begrunda världens skapelse. Shabbat har mycket stor vikt i den judiska religionen, vilket gör den till en av de viktigaste högtiderna inom judendomen. (källa)
3. En invändning mot sabbatsfirandet som en del kristna har är att Jesus tycks behandla sabbaten nedlåtande, inte minst i konflikter med fariséerna. Jesus säger att den som bryter mot ett av buden, bryter mot alla och att inte ett jota av lagen upphör innan himmel och jord förgår Matt 24:35–36. Adventisterna menar att andra kristna har missförstått sabbatens betydelse i Jesu liv och gärning. Jesus återupprättar sabbatens betydelse och det är detta som framkommer i konflikten med fariséerna. Genom sina sju sabbatsunder bekräftar Jesus syftet med sabbaten som en dag för människan. Jesus är Herre över sabbaten (Mark 2:28). (källa)
4. Traditionellt bes böner tre gånger dagligen med en fjärde som läggs till på sabbat och helgdagar. Se judisk efterlevnad. (källa)
5. Varje sabbat läses bestämda avsnitt ur Torah. Under ett år hinner man läsa igenom hela Torahrullen, dvs. de Fem Moseböckerna. Gudstjänsten under sabbaten leds inte av rabbinen, utan av en chazzan, som sjunger texterna på hebreiska. Rabbinens roll skiljer sig alltså från prästen (kohen) i att han eller hon inte har någon utpräglad liturgisk uppgift, utan har istället på sin lott att undervisa i tros- och ritfrågor, samt att hålla själavårdande samtal. Rabbinen anses inte heller förmedla mellan troende och Gud, och kan inte utföra några ytterligare riter än en vanlig, myndig jude. Traditionellt ordineras en rabbin genom "semicha", dvs. genom handpåläggning jämförbar med en prästvigning. Detta är dock inte ett krav, och det finns idag ultraortodoxa rabbiner som inte har en formell semicha. Även om den första kvinnliga rabbinen, Regina Jonas, fick sin semicha (rabbinordination) redan 1935, började kvinnor i allmänhet inte få tillträde till yrket förrän på 1970-talet. (källa)