Vad betyder och hur uttalas sabbatsmåltid
Sabbatsmåltid uttalas sabbats|mål|tid.
Ordformer och varianter av sabbatsmåltid
Singular
- sabbatsmåltid
- obestämd grundform
- sabbatsmåltids
- obestämd genitiv
- sabbatsmåltiden
- bestämd grundform
- sabbatsmåltidens
- bestämd genitiv
Plural
- sabbatsmåltider
- obestämd grundform
- sabbatsmåltiders
- obestämd genitiv
- sabbatsmåltiderna
- bestämd grundform
- sabbatsmåltidernas
- bestämd genitiv
Sabbatsmåltid är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet sabbatsmåltid
I kristen tradition, liksom inom judendomen och sjundedagsadventismen räknas söndagen som veckans första dag, och vilodagen infaller alltså på den sjunde dagen, som är lördagen. Den kallas sabbat. Sabbat är vila i Kristus, en vila från egna gärningar och en vila i att Jesus är den som kan ge den verkliga vilan, syndernas förlåtelse för en människa. Inom judendomen är sabbaten viktig. På sabbaten får man, enligt de renläriga judarna, inte arbeta, inte resa lång väg, inte laga mat och mycket annat. Sabbatsmåltiden är en veckoligen återkommande festmåltid.
Det finns flera varianter av kiddushböner. Den kiddushbön som anses viktigast är den som reciteras i det judiska hemmet före sabbatsmåltiden. Någon i familjen ber kiddush över en bägare med vin, eller druvjuice innan man äter sabbatsmåltiden på fredagskvällen. Vinet hälls i en särskild kiddushbägare och efter bönen får alla som samlats dricka av vinet. Kiddushbönen inleds med några verser ur Toran. Texten berättar om hur Gud gjorde den sjunde dagen till en helig dag när han vilade efter att ha skapat världen (1 Mos 2:1-3). När man reciterar kiddush, ber man om välsignelse dels över själva vinet (som är en symbol för glädje) och över hela sabbaten.
I mithrasritualerna brukades sedan 100-talet vatten och bröd. Inom kristendomen brukades sedan ett drygt halvsekel tidigare vin och bröd, som klart och tydligt bygger på den judiska påskhögtiden och den judiska sabbatsmåltiden. Redan de kristna apologeterna Justin Martyren och Tertullianus påpekar på 100- och 200-talet likheterna mellan den kristna nattvarden och Mithrasdyrkan, och ville genom överdrifter själva få dessa till sataniska imitationer. Gemensamma måltider återfinns emellertid i nästan alla religiösa församlingar.
