Sabotagehandling Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sabotagehandling

1. Den 25 augusti slöt Storbritannien ett avtal med Polen om militärt bistånd i händelse av krig. Den brittiske ambassadören i Tyskland, Nevile Henderson, hade dittills förespråkat eftergiftspolitik, men han meddelade Hitler att britternas tålamod nu var slut. Den 27 augusti försäkrade Neville Chamberlain Hitler att Storbritannien skulle intervenera militärt vid ett tyskt anfall mot Polen. Den 30 augusti träffades Henderson och Ribbentrop på utrikesministeriet i Berlin för förhandlingar. Ribbentrop krävde, att en befullmäktigad representant för den polska regeringen skulle infinna sig vid förhandlingsbordet under natten till den 31 augusti. Om detta inte skedde, skulle inte Tyskland kunna göras ansvarigt för konsekvenserna. Inför Henderson påpekade Ribbentrop därtill att Polen – inte Tyskland – var den aggressiva parten. Henderson anklagade då Tyskland för sabotagehandlingar vid den polska gränsen, varvid Ribbentrop skrek att det var en lögn. Enligt tolken Paul Schmidt blev ordväxlingen alltmer hätsk och båda diplomaterna ställde sig upp och fräste åt varandra. I detta ögonblick trodde Schmidt att det skulle komma till handgripligheter mellan Henderson och Ribbentrop. Situationen lugnade dock ner sig, men Ribbentrop talade fortsatt nedlåtande åt Henderson som kort efter midnatt återvände till den brittiska ambassaden. (källa)
2. Under andra världskriget försökte Rodzaevsky att inleda en öppen kamp mot bolsjevismen, men japanska myndigheterna begränsade verksamheten till sabotagehandlingar i Sovjetunionen. Som den antisemit han var, publicerade Rodzaevsky ett stort antal artiklar i partitidningar. Han var också författare till broschyren "Judas' slut" och boken "Modern judaisation av världen eller judefrågan i den 20:e århundradet". (källa)
3. Före andra världskriget var Polen ett mångkulturellt land. En tredjedel av befolkningen utgjordes av minoritetsgrupper: 13,9 % ukrainare, 10 % judar, 3,1 % vitryssar, 2,3 % tyskar och 3,4 % tjecker, litauer och ryssar. Den tyska minoriteten bodde i huvudsak i de territorier som tidigare tillhört Kejsardömet Tyskland. Många personer inom den tyska minoriteten hyste fientlighet gentemot den polska stat som hade grundats efter första världskriget. Organisationer som Deutscher Volksverband och Jungdeutsche Partei deltog aktivt i spionage, sabotagehandlingar, vapensmuggling och propagandakampanjer före Tysklands invasion av Polen. Från september 1939 till april 1940 förövade Volksdeutscher Selbstschutz under befäl av SS-Oberführer Ludolf von Alvensleben massmord på civila polacker och judar. (källa)