Saga Synonymer Betyder Uttal

• berättelse
• fantasi
• historia

Hur används ordet saga

1. Årets Castare: SAGA ISRAELSON OCH THERESE KLÜGER för RobinsonMotivering: Årets vinnare har tillsammans med sitt team lyckats få till den perfekta mixen av människor. Med konflikter, vänskap och kärlek har seriens deltagare med sitt osvenska, raka, sätt engagerat Sverige med något man inte sett på 20 år. (källa)
2. I Skírnismál tvingar Skirner Gerd att älska Frej genom en galder, och i slutet av Hávamál räknar Oden upp arton mäktiga galdrar som han känner till. I Grógaldr åkallar Svipdag sin mor Groa från de döda och ber henne sjunga några galdrar över honom som skydd inför en lång resa, och i Buslubœn (en del av Bósa saga) sjunger den gamla kvinnan Busla en galder (enligt författaren våldsamt okristlig och därför återgiven i förkortat skick) som får kung Ring av Östergötland att avstå från att avrätta hennes fosterson Bose och dennes kompanjon Herröd. (källa)
3. En godnattsaga är en saga som vanligtvis läses för att ett litet barn (ofta 3–8 års ålder) skall kunna somna på kvällen. Med kassettbandens framfart under 1980-talet ersattes godnattsagan i många hem av musiksagan. (källa)
4. Förutom tendentiösa tolkningar och fantastiska spekulationer förekom medvetna förfalskningar. Olof Rudbecks brorson Petter Rudebeck i Småland har troligen själv skapat Blendasägnen om hur folklandet Värends kvinnor med list nedgjorde en inbrytande dansk här. Wogn och Yxnas saga om Blekinges forntid skrevs i slutet av 1600‐talet men påstods vara en översättning från den forntida "götiskan". Upphovsmannen till Konung Krembres i Giötaland och konung Augis i Uppsala saga gick så långt att han uppdrog åt en infödd islänning att översätta den svenska nyskrivna texten till isländska, och översättningen utgavs för att vara det fornnordiska originalet. (källa)
5. Helga var relativt vanligt i fornsvenskan men ersattes under 1500-talet ofta av Helja. I början av 1800-talet återkom Helga inom adeln, kanske på grund av det nyväckta intresset för de isländska sagorna, och namnet spreds sedan till alla samhällsklasser. Namntrenden höll i sig fram till 1920-talet men numera är namnet inte så vanligt. (källa)
6. I Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga spelar "kavaljererna" på Ekeby en central roll i handlingen. (källa)
7. Hälsingland har också en landsnamnman som Snorre Sturlasson berättar om i sin Heimskringla (Håkan den godes saga) från 1200-talet. Tore Hälsing (fornnordiska: Þórir helsingur) var sonsonen till Ketil Jamti (Jämtlands landsnamnman) som tvangs fly österut genom skogarna efter att ha anklagats för dråp. Han kom att bosätta sig där och senare följde många efter. (källa)
8. Höknatt (isländska höku- eller höggunótt), var den "midvinternatt" (miðsvetrarnótt), då enligt Snorre Sturlasson (Håkan Godes saga kap. 15) julen började i Norge, innan (omkring år 940) denna högtids början genom kristet inflytande förlades till natten 24–25 december. Såväl ordets betydelse som tiden för höknattens firande är osäkra. Av Olav den heliges saga (kap. 114) framgår endast, att midvinterblotet inträffade någon tid efter vår jul. Kanske skedde det omkring 13 januari, som nu kallas tjugondedag jul. I Sverige (Uppsala) torde emellertid midvinterblotet, såvida detta var detsamma som disatinget, ha hållits omkring en månad senare. Hervarar saga (kap. 12) förlägger också julhögtiden till februari. (källa)
9. Fantasi är psykets arbete som hjälper till att skapa. Fantasin hjälper till med att ge mening åt upplevelser och förståelse för kunskap, det är en grundläggande konstruktion genom vilken människor förstår världen, och den spelar också en viktig roll när man ska lära sig nya saker. En enkel fantasiövning är att lyssna på någon som berättar en saga, där exakthet av de valda orden är det viktiga för att kunna "framkalla världar". (källa)
10. Kareler, eller karelare, är ett östersjöfinskt folk, vars traditionella hem är Karelen, till största delen bosatta i nuvarande Karelska republiken, Tverkarelen och Sankt Petersburgsområdet. Kulturellt och språkligt är de besläktade med finnar och vepser. Många av de etniska karelerna talar karelska. I skriftliga källor omnämns de under 11- och 12-hundratalet i norska texter och i de isländska sagorna. I Egil Skallagrimssons Saga beskrivs konflikter mellan kväner och kareler. Under sovjettiden diskriminerades den karelska befolkningen och höll på att helt assimileras i den sovjetiska kulturella likriktningen. Många kareler försvann spårlöst under Stalins styre. (källa)