Vad betyder och hur uttalas sagoberätterska
Sagoberätterska uttalas sago|be|rätt|erska -n sagoberätterskor.
Ordformer och varianter av sagoberätterska
Singular
- sagoberätterska
- obestämd grundform
- sagoberätterskas
- obestämd genitiv
- sagoberätterskan
- bestämd grundform
- sagoberätterskans
- bestämd genitiv
Plural
- sagoberätterskor
- obestämd grundform
- sagoberätterskors
- obestämd genitiv
- sagoberätterskorna
- bestämd grundform
- sagoberätterskornas
- bestämd genitiv
Sagoberätterska är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet sagoberätterska
Han reste sedan till München och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, "skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor". Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan (1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien). Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger (köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania) och Gudstjänst i en landskyrka (konstmuseet där). Han bosatte sig 1845 på allvar i Düsseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudfärden i Hardanger.
Scheherazade – en fiktiv person, sagoberätterska, i sagosamlingen Tusen och en natt.
Inga Gill – Sagoberätterska.
Lennart Nyblom var son till Carl Rupert Nyblom, skald och professor i litteratur- och konsthistoria i Uppsala, och hans hustru Helena Nyblom ogift Roed, "sagoberätterska" samt bror till Carl Göran, Sven, Ellen, Knut och Holger Nyblom, konsthistoriker.