Samfund Synonymer Betyder Uttal

• förening
• församling
• krets
• rörelse
• sällskap

Hur används ordet samfund

1. Senare vidgades begreppet genom att en plats, en stad och så vidare hade sin genius, "skyddsande", som vanligen föreställdes och avbildades i form av en orm. Även genier för familjer, samfund och så vidare omtalas. (källa)
2. Hedersledamot är en titel som tilldelas av ett samfund, förening eller en organisation till en person som gjort sig synnerligen förtjänt genom att ha främjat den aktuella organisationens verksamhet. (källa)
3. För bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning gäller som hemvist den ort, där styrelsen har sitt säte eller, om säte för styrelsen ej är bestämt eller styrelse inte finns, där förvaltningen föres. Samma sak gäller kommun eller annan sådan menighet. (källa)
4. I Sverige är det möjligt att ingå samkönade äktenskap borgerligt sedan den av riksdagen beslutade könsneutrala äktenskapslagstiftningen trädde i kraft 1 maj 2009. För religiös samkönad vigsel fordras beslut i respektive kyrka eller samfund. Inom Svenska kyrkan är det, efter kyrkomötets beslut, från 1 november 2009 möjligt att få kyrklig samkönad vigsel. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta samkönad vigsel. (källa)
5. Hyresförhållanden regleras i Lag om hyra av bostadslägenhet och i hyresavtal, som skall göras upp skriftligen. För vissa hyresförhållanden där hyresvärden är ett offentligt samfund gäller särskilda bestämmelser. Oskäliga villkor i hyresavtal kan jämkas eller lämnas obeaktade enligt bestämmelser i konsumentskyddslagen. (källa)
6. Invokationer härrör från religionen, och är ett element i en bön. Invokationen kan bestå i att uttala den åkallades namn, som i den katolska litanian Litaniae Lauretanae, där jungfru Maria åkallas (med "Sancta Maria", "Sancta Dei Genetrix", "Sancta Virgo virginum", etc.). I protestantiska böner åkallas endast Gud, vilket är särskiljande för dessa samfund, katolska böner åkallar helgon med invokationer. (källa)
7. I flera lärda och vittra samfund tilldelades förr ledamöterna, som honorar för varje sammankomst de bevistade, en jeton de présence, vilken kunde utbytas mot en mindre summa i reda penningar. I Sverige sker detta fortfarande i Svenska Akademien. Till varje sammankomst finns 18 jetonger att fördelas mellan de närvarande ledamöterna. Samtliga jetonger är präglade i silver, och är den enda ersättning man som ledamot får, förutom utlägg för resa, boende, etc. Jetongen kan bytas mot pengar, men värdet av denna idag är ringa, eller ca 100 kronor. (källa)
8. Den första svenska evangeliska jordfästningsordningen stadfästes i Olaus Petris handbok 1529. Den hade ur den medeltida ordningen endast behållits jordfästningen och likvigningen. Likvigningen där prästen välsignade den nyss avlidne, som efter reformationen kom att kallas utläsning, förbjöds i kyrkoordningen 1686, men övertogs i stället av lekmän. Den följdes därefter av likvakan, som förbjöds genom kyrkolagen 1686, då den ansåg ofta urarta till dans och lekar där öl och brännvin serverades. Den kom dock att leva kvar i seden att "sjunga ut lik". I äldre tid skottades ofta graven igen under psalmsången. Under 1600-talet blev likpredikningar vanliga, de ersattes senare av griftetal, vilket dock aldrig blev obligatoriskt. År 1686 bestämdes att de som kristligt levat skulle ärligen och på behörigt sätt still graven befordrade vara. Det fastställde även att jordfästningen skulle förrättas av präst i svenska kyrkan (senare fick vissa religiösa samfund rätt att själva begrava sina döda). Begravning fick endast ske på för ändamålet avsedd begravningsplats. Förlust av hederlig begravning blev ett straff. Man skilde mellan neslig begravning (för vissa grova brottslingar) och stilla begravning utan sång och klockringning och med förkortad ritual (för vissa brottslingar, odöpta barn och för dem som begått självmord). Kyrklig begravning var fram till 1926 obligatorisk för medlem i svenska kyrkan, då möjlighet öppnades för borgerlig begravning. (källa)
9. I samband med julgransplundringen kan det anordnas nöjesaktiviteter som dans kring julgranen, olika lekar, rivning/uppätande av pepparkakshus, lotteri, fiskdamm och öppnande av fyllda smällkarameller. Detta sker både i hemmen och i offentliga sammanhang som Folkets hus, förskolor, skolor, sportklubbar och kristna samfund. (källa)