Samhällsdebatt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet samhällsdebatt

1. Inom såväl partipolitik som samhället i övrigt har det under alla tider förekommit debatt, polemik och opinionsbildning via bland annat massmedia, genom marknadsföring, lobbying och olika slags kampanjer och demonstrationer. Även i vår tid bedrivs en omfattande samhällsdebatt i olika frågor via till exempel tidningars ledarsidor och debattsidor, inte sällan av mer eller mindre heltidsverksamma samhällsdebattörer. Dessa kan ofta vara journalister, författare eller före detta aktiva politiker, som har gjort sig kända att företräda olika ideologier, intresseorganisationer, tankesmedjor eller branscher. Inte sällan kan dessa numera försörja sig på detta genom att företräda verksamheters intressen, leda seminarier, föreläsningar eller delta som inbjudna i offentliga debattpaneler vid kongresser, mässor och andra evenemang. Några välkända exempel på svenska samhällsdebattörer är: Jan Myrdal, Jan Guillou, Maria Wetterstrand, Johan Norberg, Dilsa Demirbag-Sten, Kurdo Baksi, Anna Wahlgren. (källa)
2. Könsmaktsordning är ett begrepp inom flera olika feministiska inriktningar och syftar på en teoribildning vars hypotes är att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Ordet könsmaktsordning kommer inte från Yvonne Hirdman - hennes begrepp är genusordning eller genussystem och har ingen exakt motsvarighet på andra språk. Teoribildningen som ordet könsmaktsordning syftar på har dock internationell spridning. Ordet könsmaktsordning används kanske främst inom svensk politik och samhällsdebatt. Inom akademisk forskning förekommer de liknande begreppen genusordning och genussystem, vilka har internationella motsvarigheter (exempelvis engelska gender system, tyska Geschlechterordnung). (källa)
3. Under frihetstiden började kritiken mot kyrkan att växa bland folket. Politiska pamfletter blev då en naturlig del i propagandan mot religionen. Pamfletterna blev även att sätt att bilda opinion mot dåtidens politiker, om än i försiktig utsträckning. En bidragande faktor till pamfletternas stora användning i samhällsdebatten låg i att det rådande samhällsstyret med två partier, hattarna och mössorna, tillät öppen debatt och yttrandefrihet i högre grad än tidigare. (källa)