Samhällsreform Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder samhällsreform, varianter, uttal och böjningar av samhällsreform

Samhällsreform synonym, annat ord för samhällsreform, vad betyder samhällsreform, förklaring, uttal och böjningar av samhällsreform.

Vad betyder och hur uttalas samhällsreform

Samhällsreform uttalas sam|hälls|re|form och är ett substantiv.

Ordformer av samhällsreform

Singular

samhällsreform
obestämd grundform
samhällsreforms
obestämd genitiv
samhällsreformen
bestämd grundform
samhällsreformens
bestämd genitiv

Plural

samhällsreformer
obestämd grundform
samhällsreformers
obestämd genitiv
samhällsreformerna
bestämd grundform
samhällsreformernas
bestämd genitiv

Samhällsreform är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet samhällsreform

  1. Efterkrigstiden började bra för PCF som i en serie nya val i landet 1945-1946 regelbundet vann över 26% av rösterna och var enskilt största parti, men man fick aldrig själva regeringsmakten utan deltog i koalitionsregeringar ledda av SFIO och kristdemokraterna. Dock var det under denna tiden som man var med och drev igenom samhällsreformer som grundlade den franska välfärdsstaten, med förstatliganden av kritiska samhällssektorer, garanterat oberoende för fackföreningar och införandet av minimilöner. Konflikt utbröt dock mellan PCF och de övriga regeringspartierna då kommunisterna fortsatte vägra att stödja det franska kolonialväldet. Dessutom hotade USA att ställa in Marshallhjälpen till Frankrike om inte kommunisterna uteslöts från regeringssamarbetet. Premiärminister Paul Ramadier kastade så ut kommunisterna från regeringen i maj 1947, ungefär samtidigt som kommunisterna i Italien drabbades av samma politiska isolering. (källa)
  2. Då Ludvig XVI besteg tronen 1774 var det nödvändigt med stora samhällsreformer på grund av den växande oron i landet. Han hade goda intentioner, men den rådande situationen i landet krävde en bestämd och självständig regent. Ludvig var istället osäker, vankelmodig och helt ointresserad av att regera, det sägs att han egentligen hellre ville ägna sig åt låssmide och jakt på hjort än att vara kung. Utrikespolitiken, som var det område där Ludvig ägnade styrandet ett visst personligt intresse, lät han skötas av Charles Gravier de Vergennes, som lyckades återvinna en hel del av Frankrikes förlorade internationella anseende. På det ekonomiska området gick det däremot sämre, Ludvig var rädd för adelns makt och vågade därför inte stödja de reformvänliga ministrarna. I tur och ordning föll finansministrarna Jacques Turgot, Jacques Necker, Charles Alexandre de Calonne och Étienne Charles de Loménie de Brienne då deras försök att reformera statsfinanserna stötte på hovmännens motstånd. Även sedan generalständernas sammankallande tvingats fram valde Ludvig att söka stöd hos högadeln och uppträdde tafatt och oförstående inför oppositionen, vilket bidrog till den våldsamma omstörtningen som komma skulle. (källa)
  3. Mohammad Reza Pahlavi fortsatte modernisera Iran i sin fars anda. Från och med 1960-talet genomförde han en rad samhällsreformer, bland andra en jordreform, gav kvinnor rösträtt, inledde alfabetiseringskampanjer och så vidare. Mohammad Reza Pahlavi hade som mål att göra Iran till en mönsternation. Under hans tid som shah förbättrades levnadsstandarden i landet avsevärt och likaså den sociala och politiska medvetenheten. Han kröntes 1967 till shahanshah (konungarnas kung). Han störtades 1979, då landet övergick från att vara ett kungadöme till att bli en religiös diktatur. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.